Gå till innehållet

Kortare instanskedja befaras ge marginell effekt

Från den 1 juni ska beslut om detaljplaner överklagas direkt till mark- och miljödomstolen. Men alla är inte överens om att det kommer att leda till en snabbare process.
– Vi tror inte att man vinner tid, säger Carl-Gustaf Hagander, arkitekt och tekniskt råd på Mark- och miljööverdomstolen, som är nästa instans i överklagandekedjan.

Snabbare processer för fler bostäder är huvudanledningen till att länsstyrelsen den 1 juni slopas som instans för överklagande av detaljplaner. De ska istället gå direkt till mark- och miljödomstolarna som nu får förstärkta resurser. Men farhågan på Mark- och miljööverdomstolen; MÖD, är att man inte vinner så mycket tid och att det till och med kan bli mer tidskrävande efter att lagändringen genomförs. Det blir mer att göra på domstolarna och mindre på länsstyrelserna. Carl-Gustaf Hagander är arkitekt och tekniskt råd på MÖD.

– Jag kan förstå anledningen till förslaget och beslutet, säger han. Det är en lång instanskedja idag. Men vi tror inte att man vinner tid. Länsstyrelsen har snabbare handläggningstid än mark- och miljödomstolarna, framförallt för att vi lyder under annan lagstiftning där vi kommer in i mer domstolsliknande processer med rättegångar.

Tidigare satsningar mot bostadsbristen har innehållit bland annat förändringar i bullerförordningen och ett investeringsstöd för uppförandet av små och energieffektiva hyresbostäder. Men processen med länsstyrelsen som överklagandeinstans anses också den vara en orsak till att det byggs för få bostäder idag. Politiska argument har varit att de långa överklagandeprocesserna är en extremt kostnadsdrivande process idag som försvårar byggandet och gör byggtiderna orimligt långa. Målet med förändringen är att det ska gå 3-6 månader snabbare att bygga bostäder och hanteringen ska göras mer effektiv på domstolarna genom att mer resurser tillförs.

I sitt yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14) skrev MÖD bland annat: ”Med tanke på att arbetsbördan för mark- och miljödomstolarna till följd av förslaget sannolikt kommer att öka finns fog för att ifrågasätta utredningens bedömning av tidsvinsterna.//…// Mark- och miljööverdomstolen ställer sig tveksam till att kvaliteten på beslutsunderlaget kan upprätthållas om länsstyrelserna utgår ur instanskedjan. Om den begränsade tidsvinst som kan förväntas av förslaget anses vara så betydelsefull att den uppväger detta motsätter sig dock Mark- och miljööverdomstolen inte att länsstyrelserna utgår ur instanskedjan för prövningen av detaljplaner.”

Jag kan förstå anledningen till förslaget och beslutet. Det är en lång instanskedja idag. Men vi tror inte att man vinner tid.

Carl-Gustaf Hagander

Carl-Gustaf Hagander betonar fördelarna med att överklaganden går via länsstyrelserna. Själv har han tidigare arbetat på länsstyrelserna i Sörmland och Stockholm.

– På länsstyrelserna finns också tillgång till expertis inom flera områden och det sker ett informellt kunskapsutbyte som vi nu förlorar. Det är enklare för länsstyrelserna att ringa kommunen och be om kompletterande uppgifter. Mark- och miljödomstolarna och -överdomstolen dömer enbart på den handlingar vi har, säger han.

Mindre att göra för länsstyrelsen. Mer att göra på MMD alltså. På MÖD görs nu en förstärkning genom att anställa ytterligare ett tekniskt råd, en arkitekt. Där kommer därmed finnas fem arkitekter som tekniska råd. Ansökningsförfarande pågår nu och regeringen väntas utse det nya tekniska rådet före sommaren. Inom ett eller ett par år tror Carl-Gustaf Hagander att vi kan se vilka effekter lagändringen har.

– Men om det blir fler bostäder av det här, det är tveksamt. Man har ägnat mycket kraft åt överklagandeprocessen när det i själva verket finns många andra faktorer som hindrar bostadsbyggandet, som strandskydd och bullerregler.

De fem mark- och miljödomstolarna i Sverige förstärks nu på olika sätt beroende på vilken kompetens som behövs. I bedömningen ligger också att även mål enligt lagen om vattentjänster numera ska prövas av mark- och miljödomstolarna sedan Statens va-nämnd lade ned verksamheten vid årsskiftet 2015/2016. Men en del chefsrådmän är skeptiska till effekten.

Patrick Baerselman, chefsrådman på Vänersborg MMD tror att processen kan gå snabbare med färre instanser. Men han ser också nackdelar.

– Vi har alltid tyckt att det är bra att länsstyrelsen har skickat upp ett paket där de sammanställt alla klagomål. Nu får vi göra motsvarande arbete här, det blir alltså mer administrativt arbete för oss innan vi kan fatta beslut.

Dessutom tror han att andelen detaljplaner som överklagas till MÖD kan bli fler.

– Nuvarande ordning att de går igenom länsstyrelsen, gör att vissa sållas ut. Alla fortsätter inte att klaga till mark- och miljödomstolen.

Chefsrådman på Växjö mark- och miljödomstol, Anders Bengtsson, påpekar att redan idag överklagas minst 60 procent av länsstyrelsens beslut till MMD.

– Men målen kommer nu att bli jobbigare när vi får dem. Idag har de redan gått igenom en instans och frågeställningarna har renodlats. Överklaganden kan vara rätt röriga, ibland får folk precisera sina yrkanden eller be kommunen att komplettera handlingar, det gör Länsstyrelsen idag. Ett överklagande kan därför ta längre tid hos mark- och miljödomstolen än på länsstyrelsen.

Syftet med lagändringen är att öka takten för bostadsbyggandet. Anders Bengtsson tror inte att effekten blir så stor.

– Det kommer att påverka lite men detta är ju på marginalen, en månad hit eller dit. Det är inte där svårigheterna ligger. Problemet ligger snarare i de tekniska byggnadskraven. Och även om kortar i planprocessen är den fortfarande rätt tungrodd. Det är inte i överklagandeprocessen det ligger.

En nackdel han ser är också att det kan vara illa för länsstyrelsen som tappar uppgifter.

– Det här är ju idag intressant arbetsuppgifter för juristerna på länsstyrelserna.

Chefsrådman på MMD i Umeå, Anders Alenskär, betonar att länsstyrelsen idag har relativt korta handlingstider och att man nu går miste om en instans som gör ett gediget arbete. Han tror att en instansordning borde kunna kapa lite av tiden.

– Men det handlar inte om många månader. Och för att öka bostadsbyggandet har detta en marginell betydelse.

Det är så många andra variabler som bidrar till bostadsbyggandet. Jag tror inte att det här blir en Big Bang.

Lars Göran Bennmarker

Också Lars Göran Bennmarker som är chefsrådman för MMD i Östersund är tveksam till att lagändringen kommer att leda till snabbare processer och fler bostäder.

– Det är så många andra variabler som bidrar till bostadsbyggandet. Jag tror inte att det här blir en Big Bang.

Så förstärks mark- och miljödomstolarna

  • MMD i Nacka förstärker med ett tekniskt råd med PBL-inriktning, gärna en arkitekt. Intervjuer hålls under maj och tillträde sker troligen tidig höst. Dessutom rekryteras fyra beredningsjurister och en rådman.
  • MMD i Växjö rekryterar ett nytt tekniskt råd, en lantmätare. Två tekniska råd i Växjö är arkitekter. Dessutom anställs tre nya beredningsjurister.
  • MMD i Vänersborg ska anställa ett tekniskt råd som väntas vara på plats före årsskiftet. Dessutom anställs en domare (rådman) och en handläggare. Inget av de tekniska råden i Vänersborg är arkitekt.
  • MMD i Umeå förstärker med ½ tekniskt råd genom att de nu på heltid tar över det tekniska råd, en lantmätare, som de tidigare delat med Östersund. Dessutom anställs en beredningsjurist. Inget av de tekniska råden i Östersund är arkitekter. Rekryteringar är redan klara.
  • MMD i Östersund, förstärker med ½ tekniskt råd genom att anställa en lantmätare, samt med en beredningsjurist. Inget av de tekniska råden i Östersund är arkitekter. Beslutet ska snart tas av regeringen och tillträdet ska ske så snart som möjligt.

Bakgrund

Riksdagen beslutade den 9 mars om ändringar i plan- och bygglagen (2010:900). Alla riksdagspartier ställde sig bakom propositionen ”En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser.” (Proposition 2015/16:55). Beslutet innebär att detaljplaner ska överklagas direkt till mark- och miljödomstolen, MMD. Lagändringen gäller från den 1 juni. Syftet är att få en effektivare plan- och byggprocess.

Mer att läsa