Gå till innehållet

Återbruk av betongelement under luppen

I projektet Recreate på KTH undersöks förutsättningarna för och möjligheterna med att återanvända betongelement.
– Det är bättre att återanvända hela element än att mala ner betongen, säger arkitekten och forskaren Erik Stenberg.

Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, är ett av fyra europeiska universitet som i ett gemensamt projekt forskar om återbruk av prefabricerade betongelement. Sommaren 2022 deltog det svenska teamet på H22 i Helsingborg med en paviljong som innehöll element från fyra olika byggnader. Erik Stenberg är lektor i arkitektur på KTH och projektledare för den svenska delen av Recreate. 

– Fördelen med konceptet är att klimatavtryck och avfallsmängder minskar radikalt. Det bästa är naturligtvis att inte riva alls. River man är det mycket bättre att återanvända hela element än att mala ner betongen och använda som fyllnadsmaterial, säger Erik Stenberg. 

I dag återanvänds betongelement mycket sällan. På EU-nivå är siffran noll procent och i Sverige finns några enstaka exempel. Det beror främst på att det är billigast och enklast att bygga med ny betong. 

Erik Stenberg, arkitekt och lektor på KTH.

– Affärsmodellerna för återbruk finns inte och alla delar av byggsektorn är anpassade efter nya material, säger Erik Stenberg. 

KTH-forskarna ska undersöka affärskedjan för återbruk av betongelement i den svenska kontexten och hur den påverkas av processer och regelverk inom byggsektorn. Sverige har egentligen goda förutsättningar att återanvända betongelement eftersom vi byggde mycket med prefabricerad betong på 1960- till 80-talet. Även om elementen inte tillverkats för att plockas isär och användas igen, är det enligt Erik Stenberg fullt möjligt. 

Erik Stenberg framhåller paviljongen som forskarna byggde och visade upp under H22 som ett lyckat delprojekt. Byggnaden bestod till 99 procent av återbrukat material och klimatavtrycket hade reducerats med 90 procent. Misstagen som gjordes gav forskarna nya insikter, till exempel att betong måste hanteras varsamt. Återbruket ledde också till oväntade arkitektoniska lösningar. 

Den färdiga paviljongen av återanvända betongelement på H22.

– Elementen var större än vi tänkt oss vilket gav en bastantare byggnad. Lösningar kring dörrar och fönster fick anpassas till detta och husets pelare fick en ny utformning när de visade sig vara för tunga för plattan. I stället för att ses som hinder kan begränsningarna bidra till intressant arkitektur, säger Erik Stenberg. 

Erik Stenberg håller också i en studio där studenter gestaltar byggnader utifrån konceptet i forskningsprojektet. Erik Stenberg säger att studenterna har visat att det går att rita hus med bra planlösningar och goda ljusförhållanden av återbrukade betongelement och att det är möjligt att gestalta både radhus och punkthus med element från lamellhus. 

Om Recreate

 Projektperiod: 2021 – 2025

Deltagande länder: Finland, Tyskland, Nederländerna och Sverige 

Deltagande institutioner (KTH): Arkitektur, Byggvetenskap och SEED (Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik) 

Finansiering: 12,5 miljoner euro inom EU:s Horizon 2020-program. KTH:s andel är 1,6 miljoner euro. 

Mer att läsa