Arvoden för arkitekter ökar med fyra procent

Arvodet för arkitekter har under det senaste året ökat med i genomsnitt fyra procent, ungefär lika mycket i privat som i offentlig sektor. Arvodena varierar mellan 500 och 1 750 kronor i timmen, och medelarvodet var 867 kronor. 36 procent av de företag som har svarat på Sveriges Arkitekters undersökning bedömer att de höjer arvodet inom sex månader.

– Arvodena har börjat gå upp eftersom tillgången på projekt varit större än tillgången på arkitekter. I en sund ekonomi betyder det att priserna går upp eftersom fler säger nej till jobb. Samtidigt har flera arkitektkontor ökat sina priser, och flera arbetar med nya prismodeller. Det finns fortfarande utrymme för att höja arvoden, så vi hoppas på ännu bättre siffror framåt, säger Charlotta Holm Hildebrand.

Charlotta Holm Hildebrand är Sveriges Arkitekters branschchef

Vad hindrar arvodena från att höjas ännu mer?

– Det finns många skäl till det. Det viktigaste man kan göra som arkitekt är att arbeta medvetet med arvodet, hitta alternativa prismodeller och känna att arkitektens kompetens är värdefull. En bra beställare förväntar sig att en bra arkitekt kostar.

Det har länge pratats om brist på arkitekter och stor efterfrågan, ändå är det först nu som arvodena höjs nämnvärt. Varför har det tagit så lång tid?

– Det största skälet är att många projekt är långa, med avtal som ingåtts för länge sedan. Det gäller både projekt inom och utanför lagen om offentlig upphandling. Har man inte tagit höjd för arvodeshöjningar med mer än bara indexreglering blir utfallet litet och inte tillräckligt för att möta ökade kostnader och rimliga löneökningar.

Länge har bostadsinvesteringarna varit dragloket för arkitektverksamheter i Sverige, och det är så även i år. Men för första gången på flera år minskar bostadsinvesteringarna till förmån för ökat offentligt byggande, till exempel av skolor och infrastruktur.

– Arkitektkontor som i huvudsak arbetar inom bostadssegmentet behöver nu reflektera kring sitt utbud. Vi kommer att fortsätta behöva ha bostäder i Sverige, men det är alltid en risk om bostäder är enda erbjudandet hos ett kontor, säger Charlotta Holm Hildebrand.

Rapporten visar också på en stor skillnad i arbetslöshet mellan inrikes- och utrikesfödda arkitekter. Hos arkitekter som är födda i Sverige har nästan alla arbete, medan cirka 17 procent av de utrikesfödda är arbetslösa.

– Arbetar man med samhällsbyggnad krävs mycket hög förmåga att kommunicera skriftligt på svenska, vilket tar tid att lära sig. Beroende på ursprung finns också kulturella skillnader i hur vi arbetar, säger Charlotta Holm Hildebrand.