Gå till innehållet

Arkitekter i Växjö kritiserar planen för Spridds palats

Kontorsbyggnaderna i Växjö som arkitektkontoret Spridd ritat i 1800-talsstil skapar debatt även på hemmaplan. 15 lokala arkitekter och arkitekturintresserade är öppet negativa och får medhåll av länsarkitekten.

Samrådstiden för den detaljplan som ska möjliggöra uppförandet av två kontorsfastigheter i 1800-talsstil i centrala Växjö har gått ut. Bland de fyra skrivelser som kommit in med synpunkter finns ett brev från 15 medlemmar i Växjös arkitekturförening. De slår ner på att den föreslagna planen möjliggör bebyggelse som helt avviker från den skala som genom åren försvarats i den aktuella delen av Växjös riksintressanta rutnätsstad, bland annat genom att tillåta bebyggelse ända fram till gatan.

Men det var inte så lätt att få med sig kollegorna i ett upprop, säger arkitekten Ewa Bjerler som är en av initiativtagarna till brevet.

– Uppropet skickades ut till 90 personer, så 15 är inte alla. Och många ville inte skriva på om vi hade synpunkter på husets utseende. Därför kritiserar vi i det här läget bara själva detaljplanen, säger Ewa Bjerler.

Hon menar att många arkitekter är rädda för att tycka till, antingen för att de jobbar på kommunen eller för att de är rädda att förlora potentiella kunder. De som skrivit under är dem som är äldre och inte så rädda.

– Hur stor måste en stad vara för att man ska kunna uttrycka sin åsikt utan att vara rädd? Det är en viktig demokratifråga, säger Ewa Bjerler.

Själv räds hon inte att säga vad hon tycker om den arkitektur som föreslagits och som finns att beskåda i en påkostad modell på stadsbyggnadskontoret.

– Stadsdelen där detta föreslås är ingen stenstad, den består av villor och mindre flerbostadshus. Det har tidigare sagts att Växjö ska vara framåt och bra på trähus och så nu detta tillbakablickande. Vad är det för en framtidsstad? säger hon.

Hon får medhåll av länsarkitekten Fredric Norrå som i länsstyrelsens granskningsyttrande påpekar att ”Förslaget innehåller en stadsmässig bebyggelse med ett helt nytt formspråk, som varken går att återfinna i stadens eller stadsdelens småskalighet.”

Ewa Bjerler har förståelse för att det är väldigt lätt att se romantiskt på det som byggdes under det sena 1800-talet. Men hon vill framhålla att folk för 100 år sedan var kritiska till det som byggdes då och att man idag inte har samma hantverkstradition och dessutom helt andra energi- och tillgänglighetsnormer.

– Det är alltid lättare att ta till sig det man sett förut. Det tar ett tag innan man uppskattar arkitektur, säger Ewa Bjerler.

Mer att läsa