Arkitekter får större ansvar för arbets­miljön på byggen

2023 var ett mörkt år vad gäller arbetsrelaterade olyckor med dödlig utgång. Men redan för flera år sedan inledde Arbetsmiljöverket en modernisering av reglerna för att förebygga risker för olyckor och ohälsa inom bygg- och anläggningsbranschen. Den gamla föreskriften om byggnads- och anläggningsarbete behövde arbetas om och förtydligas.

400 intervjuer och 1 000 remissvar senare presenterades de nya reglerna ”Projektering och byggarbetsmiljösamordning” i slutet av förra året och en av yrkesgrupperna som berörs är arkitekter. Den nya föreskriften träder i kraft 1 januari 2025. Projekteringsansvaret för att utforma en god arbetsmiljö av arbetsplatser, bruksskedet, gäller redan sedan 1 januari 2021.

– Det har inte varit lätt för arkitekter att förstå vad de ska göra för att förebygga risker i arbetsmiljön så som reglerna var skrivna tidigare. Nu blir ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt tydligare, säger Agneta Axelsson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket och med 20 års erfarenhet som arbetsmiljöinspektör.

För arkitekter, projektörer kallade, är det flera stora förändringar och förtydliganden som gäller. Det framgår att projekterande arkitekter också är ansvariga för att det går att skapa en trygg arbetsplats i byggskedet.

– Min erfarenhet som inspektör är att arkitekter har haft större kunskaper och lättare att inse sitt ansvar för arbetsmiljön i bruksskedet när till exempel en ny skola ska utformas och byggas – hur den ska fungera ur arbetsmiljösynpunkt när den är färdig. Däremot är de ofta oförstående till sitt ansvar för hur deras arbete inverkar på dem som faktiskt bygger skolan. Framöver kommer det inte att gå att säga: ”det får byggarna lösa på plats”.

Kunskapsluckor bland arkitekter om detta kan till viss del förklaras av brister i regelverket – det har helt enkelt inte varit tydligt att säkerhet i byggskedet också är arkitekternas ansvar. Men Agneta Axelsson tror också att ansvar och uppgiften att projektera för en god arbetsmiljö kan vara något som inte får tillräckligt stor plats i utbildningen.

Under projekteringsstadiet av ett bygge räknas alltså projektören/arkitekten som en viktig aktör med ett ansvar och uppgifter för arbetsmiljön i bygg- och bruksskedet.

En annan av aktörerna i denna fas är byggarbetsmiljösamordnaren för planeringen och projekteringen, Bas-P. Denna roll utses av byggherren och det är inte ovanligt att en projekterande arkitekt får rollen. För Bas-P har reglerna också ändrats och förtydligats.

– Är man både projektör och Bas-P behöver man sätta sig in det ansvar som hör till båda rollerna. Mitt råd till alla arkitekter och dess arbetsgivare är att snarast gå in på Arbetsmiljöverkets sida och ta del av allt material vi har samlat kring nya föreskriften. Alla projekt som nu pågår kommer att omfattas av de här reglerna från årsskiftet. Att vänta med detta kommer innebära stora problem i januari.

Arbetsmiljöverkets syfte med de nya och förtydligade reglerna för byggbranschens aktörer är att öka säkerheten och motverka arbetsolycksfall. Utvecklingen har gått åt fel håll. Tidigare var det större svenska arbetsgivare som dominerade. I dag är det långa kontraktskedjor i varje större projekt, ibland med inslag av både osund konkurrens och arbetslivskriminalitet.

– Det blir en större utmaning för byggherrarna och för de som ska samordna arbetsmiljöarbetet, Bas-P och Bas-U. Vi hoppas att varje aktör nu får ett bättre stöd för att bidra till en säkrare arbetsmiljö så att ingen blir sjuk, skadas eller dör av jobbet, säger Agneta Axelsson.