Nyheter

Allt fler studenter på arkitektprogrammet har utländsk bakgrund

12 oktober 2016

Andelen arkitektstudenter med utländsk bakgrund har nära dubblerats på tio år, men är fortfarande lägre än högskolesnittet och i befolkningen i stort.
– Med personer med samma bakgrund blir det en väldigt liten värld som inte utvecklas, säger arkitektstudenten Pazcal Vasquez.

Annons
Foto Daniel Roos

Pazcal Vasquez, Hagob Manoukian och Nazanin Nourazar går i tvåan på arkitektprogrammet på KTH.

På arkitektprogrammet har 16 procent av högskolenybörjarna utländsk bakgrund, en ökning från 9 procent år 2005. Det kan jämföras med snittet på högskolan i stort, där andelen ökat från 16 till 20 procent för samma period. I hela befolkningen i åldern 15-64 har var fjärde utländsk bakgrund.

Av lärosätena med arkitektutbildning är det KTH som har störst andel förstaårsstudenter med utländsk bakgrund, 30 procent. Det är den femte högsta andelen på alla universitet och högskolor i landet.

Pazcal Vasquez, Nazanin Nourazar och Hagob Manoukian går i tvåan på arkitektprogrammet på KTH. De tror att det skulle vara bra om arkitektkåren speglade befolkningens mångfald, men poängterar att klass spelar större roll än etnicitet.

Annons

– Jag är den enda i min familj som haft turen att kunna läsa på högskolan. Jag gillade konst och geometri och tänkte att arkitekt kunde passa mig, säger Hagob Manoukian som flyttade till Sverige från Syrien i tidiga tonåren.

Till skillnad från Nazanin Nourazar, som kom till Sverige från Iran när hon var 18 år, hämtar han inte inspiration från miljöerna i sitt födelseland.

– Film och spel är mina stora intressen och det jag kopplar min arkitektur till, säger han.

Jag tänker att oavsett hur dina hus ser ut är det viktiga att du får plats i skolan.

Pazcal Vasquez

Pazcal Vasquez tror att den ökade mångfalden inom kåren säkert visar sig i arkitekturen med tiden, men tycker att det första målet måste vara att alla får samma chans att göra vad de vill i livet.

Annons

– Jag tänker att oavsett hur dina hus ser ut är det viktiga att du får plats i skolan, säger han.

Nazanin Nourazar nickar. Det tog henne 14 år att ta steget och söka till arkitekt.

– Jag vågade inte. Jag var orolig för att jag inte skulle bli accepterad, att jag inte skulle lyckas. Sen är det en väldigt dyr utbildning, med alla resor och allt material, säger hon.

För Nazanin Nourazar  och Pazcal Vasquez blev den förberedande utbildningen på KTH:s arkitektskola i Tensta den avgörande språngbrädan, både för att klara arkitektprovet men också för känslan att de faktiskt hör hemma i arkitektvärlden. Ingen av de tre har någonsin känt sig utanför på skolan, men de önskar att vägen in skulle vara lite lättare.

Annons

Rebecka Gordan

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel