Gå till innehållet

Allt fler filmfestivaler med tema arkitektur

Bättre dialoger, inventeringar och publicitet, samt möjligheten att utforska en byggnads framtid och estetik i detalj. Vi har träffat tre arkitekter som ser filmmediet som  ett svårslaget verktyg i sin praktik.

“Kan bli en brygga i byggprocessen”

Moa-Liew-foto-Rebecka-GordanMoa Liew, arkitekt, Within Walls

Vad tillför filmen som verktyg i arkitektarbetet?

– Filmen kan fånga både rytm, tid, ljus och rörelse men även människans relation till rumsligheter. Det är något jag tycker saknas i rendering och ritning. Filmen som redskap har stor potential eftersom vi är så vana att läsa filmmediet, vilket betyder att vi har stor förmåga att förstå komplex och abstrakt information genom film. Det gör även att filmen kan fungera som ett demokratiskt verktyg till skillnad från ritningar, som ofta är ganska komplicerade att läsa om man inte är arkitekt. Renderingar kan förenkla kommunikationen, men risken är att många av arkitekturens värden inte ryms i dem.

Hur använder du själv filmmediet som redskap?

– Vår studio Within Walls lyfter fram samband mellan film och arkitektur på många olika plan där vi framförallt fokuserar på att utveckla filmen som dialogverktyg. Det gör vi dels genom att göra kortfilmer om hur arkitektur påverkar oss som människor och som försöker fånga de aspekter som annars är svåra att mäta. Filmerna görs ofta i samband med större forsknings- och kommunikationsprojekt men sprids även genom olika filmfestivaler. Vi arbetar även med att utveckla nya dialogmetoder genom att bryta upp filmens processverktyg, som story board, dramaturgiska kurvor, akustiska diagram och rekvisita, för att kunna utforma arkitektur utifrån dem. Det här gör att man i tidiga faser kan skapa skissverktyg för medskapandeprocesser som fokuserar på stämningar och upplevelser av olika rumsligheter.

Hur ser du på arkitekturfilmens framtid?

– Jag tror den är ljus! Filmen kan bidra till att fler får upp ögonen för hur man påverkas av miljöer och att man själv kan påverka sin omgivning och vara delaktig i utvecklandet av den. Jag ser också hur arkitekturfilmen kan höja nivån på diskussionerna mellan professionella och icke-professionella. Dock finns det risker som med all kommunikation att den utvecklas till ett manipulativt redskap, särskilt eftersom filmmediet kommunicerar via våra känslor. Men används det på ett genomtänkt sätt kan filmen bli en väldigt bra brygga mellan olika inblandade parter i byggprocessen.

WITHIN WALLS

Within Walls arbetar med arkitektur och storytelling. Studion grundades år 2011 och drivs idag av arkitekterna Moa Liew och Christel Nisbeth med bas i Malmö och Köpenhamn. Förutom medskapandeprocesser, utbildning och utställningar har Within Walls producerat sju filmer med syfte att väcka olika frågor, som hur arkitektur påverkar oss när vi är sjuka, vilka rum som är viktigast i ett hem och hur en stads själ kan förstås. Se filmerna på withinwalls.dk

“Vi ser filmmediet som en språngbräda”

John-Sznot-foto-Rebecka-Gordan

John Szot, arkitekt, John Sznot Studio/Brooklyn Digital Foundry

Vad tillför filmen som verktyg i arkitektarbetet?

– Att arbeta med film hjälper oss att förstå vissa designprinciper som inte kommer fram genom traditionella verktyg och dokumentation. Jag tänker särskilt på organiska faktorer, som byggnaders livsspann, som inte kan utforskas genom planer, sektioner och detaljerade ritningar. Som filmproducenter får vi möjlighet att föreställa oss hur ett projekt får liv och utvecklas innan det byggts. Dessutom tvingas vi tänka kring våra projekt på ett scenografiskt vis, som resultat tar vi saker i beaktning som vi annars inte hade fångat upp. Högkvalitativ simulering i sig är också en väldigt kreativ och tillfredsställande övning.

Hur använder du själv filmmediet som redskap?

– Många tror att vårt kontor arbetar med video för sakens skull. Men från vårt håll råkade det vara så att filmskapandet fyllde en kritisk roll i utforskandet av organiska arkitektoniska processer. Vi ser filmmediet som en språngbräda för att förstå byggnader på ett mer intimt sätt. Filmen hjälper oss att få upp ögonen för detaljer som vi inte skulle tänkt på annars. Simuleringarna tar mycket tid, men det är värt det, teknologin blir ju dessutom hela tiden snabbare och mer effektiv. Kort sagt letar vi ständigt efter den perfekta formeln för att använda film i skapandet av arkitektur.

 Hur ser du på arkitekturfilmens framtid?

– En en sak jag skulle vilja se är fler animerade simuleringar på de internationella arkitekturfilmfestivalerna. I dagsläget ser jag en filosofisk spricka bland dem som arrangerar den här typen av evenemang. Det finns de som är helt inriktade på det traditionella narrativa filmskapandet och som försöker koppla samman filmskapare med arkitekturbranschen. Resultatet är dokumentärer, retrospektiv och filmer om stadsplanering och urbana sociala rörelser. Andra festivaler är öppna för ett innehåll som också fokuserar på arkitekturens estetik. Det leder till filmer som är mer atmosfäriska, abstrakta och lekfulla. De filmerna är ovanligare, men i och med att teknologin blir billigare och snabbare kanske vi står inför ett paradigmskifte här.

JOHN SZOT STUDIO/ BROOKLYN DIGITAL FOUNDRY

John Sznot är arkitekt med bakgrund som musikvideoregissör. Tillsammans med kollegan Brian Lemond grundade han The Brooklyn Digital Foundry år 1999, en video- och visualiseringsstudio i New York som arbetar med digital kommunikation för arkitektbranschen. Sedan 2005 driver han också John Szot Studio med fokus på “relationen mellan teknologi och det som skapar mening i den byggda miljön”. Se hans filmer på brooklynfoundry.com

 

“Ett effektivt sätt att förmedla en plats”

Magnus-Lofvendal-foto-Rebecka-GordanMagnus Löfvendahl, landskapsarkitekt, Nyréns

Vad tillför filmen som verktyg i arkitektarbetet?

– Det allra starkaste med filmen som dialogverktyg är att vi kan ta en persons berättelse och föra den vidare. Det blir ett oförvanskat möte som vi kan visa för dem som till exempel ska rita om det torg personen pratar om. I ett mer traditionellt arkitektarbete hade vi pratat med personen och sedan skrivit en rapport, men då hade det silats genom vår formulering. Dessutom kan det vara tidskrävande att renskriva intervjuer. För en duktig filmare går det relativt snabbt att klippa ihop en intervju som filmats. Filmen är också överlägsen stillbilden som inventeringsverktyg eftersom den fångar upp sekvenser av händelser. Du kan filma under lång tid och fånga en stämning. Saker händer och låter när vi besöker platser och man kan svepa över ett helt område som är svårt att få med på stillbild.

Hur använder du själv filmmediet som redskap?

– Dels har jag varit med och gjort filmen Vasaplan, ett konstprojekt om en plats i dialogformat med filmen som verktyg. Sen använder jag filmmediet vid presentationer och som inventeringsverktyg. När jag åker på platsbesök så tar jag oftast med mig en kamera och filmar. Rörlig bild gör att man förflyttas tillbaka till en plats på ett helt annat sätt än när man ser ett foto. Helt plötsligt känns det som att man står där igen och så minns man andra saker än det som faktiskt syns på filmen.

Hur ser du på arkitekturfilmens framtid?

– Jag tror att vi kommer att se många fler projekt presenterade i rörlig bild som en del av presentationerna, både animerat och dokumentärt. Utvecklingen har redan kommit igång, det sker i takt med att arkitektkontoren eller dem de anlitar blir duktigare på att producera film. Jag tror också att filmen kommer att användas mer i dialogprojekt eftersom det blir ett sannare sätt att ta tillvara på dialoger, på människors röster. Filmen är väldigt bra om man vill förmedla en känsla. Man har fördelen med att man kan förmedla tid och rörelse, hur saker växer fram, man kan snurra runt saker. Det är helt enkelt ett väldigt effektivt sätt att förmedla en plats!

NYRÉNS

Nyréns Arkitektkontor grundades år 1948 och har idag cirka 115 medarbetare i Stockholm och Malmö. Kontoret började arbeta med film för cirka tio år sen, främst för projektpresentationer, som stöd i dialogprojekt och som verktyg i inventeringsarbete. Under 2014-2015 drev arkitekterna Magnus Löfvendal och Åsa Samuelsson projektet Filmen om Vasaplan tillsammans med Blume Film inför ombyggnaden av Umeå-torget år 2016. Se filmen på vimeo.com/vasaplan

 

Arkitekturfilm

Idag finns uppskattningsvis 20 större internationella festivaler som enbart visar arkitekturfilm. 17 har tillkommit de senaste tio åren:  

Sverige, ArchFilmLund (2010), ArchFilm Göteborg (2014), ArchFilmSthlm (2015)

Danmark, Copenhagen Architecture Festival x FILM (2014)

Nederländerna, Architectuur Filmfestival (2001), Rotterdam

Spanien, The Asturian International Cinema and Architecture Festival (2013), Asturias

Italien, Milano Design Film Festival (2013)

Portugal, Arquiteturas Film Festival Lisboa (2013)

Frankrike, Rencontres internationales d’Annecy Cinéma & Architecture (1999), Annecy

Polen, Beton Film festival (2014), Warszawa

Ungern, Budapest Architecture Film days (2007)

Turkiet, Istanbul Architecture and Urban Films Festival (2007)

Sydafrika, The Architect Africa Film Festival (2007), Johannesburg, Durban, Kapstaden, Bloemfontein, Port Elizabeth

Kanada, Architecture + Design Film Festival Winnipeg (2012)

Mexico, Cinetekton! (2004), Puebla, Mextrópoli (2014), Mexico City

USA, Architecture & Design Film Festival (2009), New York, Los Angeles och Chicago, Modesto Architecture Festival (2008), Modesto

Chile, Arquitectura Film Festival Santiago (2011), Santiago

Nya Zeeland, Resene Architecture and Design Film Festival (2012), Auckland, Wellington, Christchurch, Dunedin

Mer att läsa