– Jag tror att ökningen till viss del beror på digitaliseringen, att vi ständigt är uppkopplade och gränsen mellan arbete och privatliv blir mer diffus. Och många kvinnliga medarbetare är högpresterare och har ansvarsfulla tjänster som till exempel uppdragsledare, i kombination med ett stort ansvar för hem och barn, säger Anna Hultquist, HR-ansvarig på Sweco Architects.
Whites HR-chef Heléne Bengtsson tar också upp balansen mellan arbete och fritid.
– Det finns plus med att kunna vara flexibel men att vara ständigt uppkopplad kan också öka stressen. Vi uppmuntrar aldrig våra medarbetare att använda mejlen på helgerna och vi vill att de ska vara vaksamma på hur mycket uppkopplade de är på kvällar och helger, säger hon.
De båda betonar vikten av att förebygga mot sjukskrivningarna och får medhåll av Linn Nordgren, HR-chef på Tengbom, som säger att det är viktigt att prata öppet om problemet.
– Det ska vara okej att flagga för att man är stressad eller inte mår bra och att man en period kanske tar en annan roll än till exempel uppdragsansvarig. Målet är att sjukskrivning inte ska vara enda utvägen, säger hon.
Men det händer ändå att en sjukskrivning kommer utan förvarning. Och statistiken visar att majoriteten av sjukskrivningarna förra året var längre än 90 dagar.
– Ibland kommer det som en chock för alla att en medarbetare blir sjuk. Men vi lyckas fånga upp stressignalerna allt tidigare, vilket gör att sjukskrivningarna blir kortare och medarbetarna kommer tillbaka snabbare, säger Anna Hultquist på Sweco.
Ett typiskt sådant kortare fall är att personen är sjukskriven på heltid i en månad för att sedan börja jobba 25 procent och därefter trappa upp.
– Oftast går det bra, generellt är det lättare ju snabbare medarbetaren kommer tillbaka. Men självklart finns det fall där det visar sig att det var för tidigt, säger Anna Hultquist.
Kvinnor står för närmare 80 procent av fallen
Arkitekterna är inte ensamma om ökningen av sjukskrivningsfall. Kurvan både för andra akademiker och för samtliga yrken visar på samma sak: en nedgång från början av 2000-talet men sedan en tydlig uppgång efter 2009. Enligt Peje Bengtsson finns det dock inga belägg för att antalet personer som lider av psykisk ohälsa skiftat lika dramatiskt. Psykisk ohälsa är en mer jämn, svagt ökande trend sedan 1980-talet. Det som ligger bakom sjukskrivningskurvans tydliga ned- och uppgång de senaste tio åren är snarare skiftande sätt att förhålla sig till sjukskrivning som lösning på stressproblematiken, säger Peje Bengtsson.
– Runt 2009 hade vi en situation då man inte längre såg sjukskrivningarna som ett problem. Då var man var inte lika observant och så kom åter fler och fler att sjukskrivas. Om man åter-
igen fokuserar på att hitta andra lösningar, är det möjligt att vända trenden igen, säger Peje Bengtsson.
”Man” i det här fallet är alla, från arbetsgivare och individ till läkare och försäkringskassans handläggare.
– På varje arbetsplats handlar det om att anpassa arbetsuppgifterna vissa perioder, vara flexibel så att medarbetarna mäktar med istället för att behöva sjukskriva sig, säger Peje Bengtsson.
Men det är inte säkert att anpassningar på arbetsplatsen är hela lösningen på det som statistiken också visar: att sjukfallen för kvinnor är fler än för männen och när sjukskrivningarna ökar generellt, ökar de mer för kvinnor. Glappet mellan män och kvinnor blir alltså större. Den trenden gäller även för arkitekterna.
– Sjukfall med stressdiagnos kan inte enbart handla om arbetet utan om att kunna återhämta sig när man inte arbetar. Om det går att göra något åt en för hög arbetsbelastning på jobbet är det kanske inte lika lätt hemma. Det kan göra att kvinnor i dagens samhälle lättare faller över i sjukskrivning, säger Peje Bengtsson.
