Gå till innehållet

Åke Axelsson samtalar om yrkesrollen

Utställningen Talking to Åke lyfter frågor om möbelformgivningens betydelse för goda miljöer och inredningsarkitektens förändrade yrkesroll.
– Det är inte längre regel att en inredningsarkitekt finns med i byggprojekt från början, vilket påverkar möjligheten att ta tillvara brukarnas behov, säger Åke Axelsson.

Under ett yrkesliv som spänner över sex decennier har inredningsarkitekten och möbelformgivaren Åke Axelsson hunnit utveckla ett par hundra stolmodeller till olika offentliga miljöer. Ett femtiotal av dem visas i utställningen Talking to Åke som öppnar på Sven-Harrys konstmuseum under Stockholm Design Week och pågår fram till slutet av mars.

Urvalet speglar egenskaper som han själv värderar hos sina stolar, som hanterbarhet, god komfort, resurssnålhet och en gestaltning som fungerar i olika sammanhang. Men det är också tänkt att öppna för en diskussion om möbelformgivningens betydelse för goda inomhusmiljöer och om funktion kontra yta i möbeldesign. I dialog med hans egen formgivning visas nyritade stolar av fem inbjudna yngre formgivare och designkontor: David Ericson, Emma Olbers, Färg & Blanche, Folkform och Halleroed.

Under sin yrkesverksamma tid har Åke Axelsson sett hur inredningsarkitektens yrkesroll har förändrats. Idag kommer man ofta in sent i processen och har mindre möjlighet att påverka, förklarar han.

– Det har kommit in nya aktörer på marknaden som ibland tar jobb som de kanske inte har den rätta kompetensen för. Statliga och kommunala uppdragsgivare är tvungna att upphandla i konkurrens och det är naturligtvis bra att kostnaderna inte skenar iväg. Men det gör det också svårare att hävda kvalitet och långsiktig hållbarhet, säger han.

Åke Axelsson står bakom en mängd uppmärksammade offentliga miljöer. Riksdagens bibliotek, Fredrikskyrkan i Karlskrona, Värmlands museum i Karlstad och Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm är bara ett axplock av de senaste. Till många projekt har han skapat möbler som sedan tagits i produktion. De flesta är utvecklade i verkstaden intill hemmet i Vaxholm. Här bedriver han också småskalig tillverkning tillsammans med den anställda möbelsnickaren Daniel Ericsson.

– Det finns ett stort intresse för småskalig produktion som komplement till den industriella. Jag brukar kalla det för småskaligt industriellt hantverk. Man kan inte bedriva renodlat hantverk om man vill kunna konkurrera på marknaden. Jag vänder mig lite mot hantverksromantiken för det behöver inte finnas någon motsättning mellan vad som är hantverk och vad som är industri. Jag tror att det finns behov och utrymme för båda, säger Åke Axelsson.

 

Om utställningen

Talking to Åke – A design conversation about the future visas på Sven-Harrys konstmuseum 5 februari till 27 mars. Utställningen är producerad av Sven-Harrys konstmuseum i samarbete med Stockholm Design Week. Innehållsproducent är Hanna Nova Beatrice.

Åke Axelsson i sin vilstol Vita damen (2021). Fåtöljen byggdes på ett par timmar av en plywoodskiva. Delarna hålls samman av icke limmad rundstav. Klädsel av Helena Engström.

Mer att läsa