Gå till innehållet

Etiska dilemman – så bör du tänka

Att stöta på etiska dilemman av större eller mindre karaktär är inte ovanligt som arkitekt. Vi bad Sveriges Arkitekters etiska nämnd reda ut vad som gäller vid sex olika scenarier.

Här svarar nämndens ordförande, arkitekten Sanna Hederus:

1) Jag har fått ett uppdrag att rita ett bostadshus av en privatperson. På nätet läser jag att personen är dömd för ett allvarligt brott.

– Det finns inget i de etiska reglerna som säger att man inte kan ta ett uppdrag från någon som dömts för brott. Men visst kan det vara bra att fundera på vem du vill arbeta med, man har ju en relation med sin beställare och ditt företag ingår i en affär med personen. Samtidigt kan man tänka att om personen avtjänat sitt straff har ju personen faktiskt sonat sitt brott.

2) Nordkoreas ambassad i Stockholm vill göra en om- och utbyggnad och vill ge uppdraget till ett svenskt arkitektkontor.

– Det finns inget i de etiska reglerna som uttryckligen förbjuder det. Men man kan titta på paragraf två som säger att arkitekter inte ska inte verka i sammanhang som kan rubba förtroendet för yrkesrollen, vilket detta kanske skulle. I paragraf tolv står det också att ”arkitekten ska vinnlägga sig om ett demokratiskt förhållningssätt”. Jag skulle själv tacka nej – och inte heller rekommendera någon att ta uppdraget.

3) Ett företag vill anlita mig för ett projekt. Jag kan inte hitta någon information om det på nätet och jag misstänker att de betalar med svarta pengar.

­– Vi rekommenderar att man har god koll på sin beställare. Att ta emot svarta pengar är olagligt och de etiska reglerna säger att arkitekten ska följa aktuell lagstiftning. Vidare ska arkitekten inte medverka i sammanhang som kan rubba förtroendet för yrkesrollen, vilket detta kan leda till.

Sanna Hederus.

4) Jag har fått uppdrag att rita en förskola där gården blir både mörk och trång.

– Här får man rannsaka sitt eget samvete, göra så bra som det är möjligt, titta på vad lagstiftningen säger samt vad den aktuella kommunen ställer för krav. Är förhållandena för dåliga och du upplever att det inte blir en tillräckligt bra miljö för barnen att vara i kan du stödja dig på paragraf ett som säger att arkitekten har ett stort ansvar för samhällsbyggandet och att vårt arbete är av avgörande betydelse för människors trivsel och livsmiljö.

5) Ett svenskt byggföretag planerar att bygga bostäder i Vitryssland. Efter att ha pratat med företaget får jag veta att de fått uppdraget via nära kontakter med den vitryska staten så jag misstänker att korruption kan vara inblandat.

– Återigen får man se till sitt eget samvete, vem vill man arbeta åt och varför. Misstänker du korruption så är det absolut problematiskt att ta uppdraget. Här kan man se till paragraf sex som säger att arkitekten inte ska ta emot ersättning från andra än huvudmannen, såvida inte annat avtalas.

6) Jag har föreskriver en stol till ett projekt åt min uppdragsgivare som jag själv har ritat och får också royalty från möbeltillverkaren.

– Det är bara okej enligt de etiska reglerna om du har informerat din uppdragsgivare att så är fallet, annars gäller paragraf sex, se ovan. Den här frågan, liksom att ta emot bjudresor eller stora personliga rabatter för att man föreskriver vissa produkter, är etiska gränsland vi arkitekter kan riskera att hamna i.

Sveriges Arkitekters etiska program och regler

  • Sveriges Arkitekters etiska nämnd har som uppgift att bevaka och handlägga ärenden enligt det etiska programmet och de etiska reglerna för Sveriges Arkitekter.
  • Det etiska programmet tar fasta på arkitektens allmänna ansvar. Dess innehåll ska vara vägledande i arkitektens arbete.
  • De etiska reglerna avser de konkreta situationer som uppstår i samarbetet med huvudmannen och mellan kollegor. De syftar till att genom god yrkesetik och affärsetik befrämja en god yrkessed.

Sveriges Arkitekters etiska program och etiska regler finns här.

Mer att läsa