Nyheter

190 nya arkitekter efter skolornas examenskampanj

18 november 2015

I somras försvann möjligheten att ta ut den gamla arkitektexamen på fyra och ett halvt år. Arkitektskolorna vid LTH och KTH valde att aktivt söka upp gamla studenter för att examinera så många som möjligt innan det var för sent.

Annons
Annons

De som missat deadline i Lund får läsa klart enligt den femåriga modellen, men det kan bli svårt. “Antalet studieplatser har kraftigt begränsats på hela LTH eftersom det under lång tid producerats fler studenter än vad staten har betalat för”, säger Ingegärd Johansson, biträdande skolchef.
Foto: Andreas Hillergren

– Vi gör det här för att vi bryr som om individerna och vill att de ska få ett bra avslut, säger Ingegärd Johansson, biträdande skolchef för Arkitektskolan i Lund.

LTH:s kansli skickade ut ett mail till alla som de på poängmässig grund bedömde hade en rimlig chans att slutföra studierna. Samtidigt hörde flera före detta studenter självmant av sig då KTH gick ut med en annons för sin examenskampanj. Många var i princip färdiga med sin utbildning men hade till exempel inte lämnat in exjobbsrapporten. Vissa fick skriva klart sina arkitekturteoriuppsatser medan det för andra som saknade småkurser som byggprocessen kunde räcka med ett intyg från arbetsgivaren. Ett femtontal personer fick göra exjobb enligt nu gällande rutiner. Varken Arkitektskolan eller LTH får någon ersättning per uttagen examen vilket betyder att kampanjen är en ren förlustaffär – i alla fall i kronor och ören.

– För LTH och Arkitektskolan är det en ren kostnad men för individen kan det vara en stor vinst både mentalt och karriärmässigt. Sedan handlar det från min sida om ett personligt engagemang för de här individerna, säger Ingegärd Johansson.

Annons
Annons

Sammanlagt handlar det om drygt 60 studenter i Lund. För de som missade deadline återstår nu att läsa klart enligt den nuvarande femåriga modellen om de vill ha någon yrkesexamen. Men då gäller det att bli antagen på portfölj i konkurrens med alla andra sökande.

Till skillnad från LTH fick de som saknade godkänt exjobb på KTH möjlighet att göra ett slags exjobb i miniformat. Genom att lämna in exempel på projekt från yrkeslivet tillsammans med en analys och en närmare redovisning av detta. Dessa verk bedömdes sedan utifrån de mål som krävs för examen.

– Vi har varit flexibla och tänkt att det är grundkraven de ska uppfylla. I vissa fall har det blivit en del utredningsarbete för att få reda på vad och hur mycket de arbetat med det de lämnat in, säger Hasse Ernerfeldt, numera pensionerad studierektor på Arkitekturskolan KTH.

Totalt examinerades 90 stycken av de 150 personer som visade intresse för skolans kampanj. 44 personer påbörjade processen utan att komma i mål. Fem personer missade snopet deadline med några dagar. Hasse Ernerfeldt är nöjd med kampanjen och menar att det var ”principiellt viktigt” trots kostnaden.

Emma Jonsteg, vd på Utopia arkitekter, var en av de som examinerades i KTH:s kampanj. Varför dröjde du med att ta ut examen?

– Lokalen där jag satt och gjorde mitt exjobb drabbades av ett inbrott. De stal min dator och jag hade ingen säkerhetskopia. Sedan började jag få uppdrag och så rullade företaget igång så det blev aldrig av helt enkelt. När Hasse hörde av sig och sa att de skulle köra ett uppsamlingsheat så tog jag tag i det för att få ett bra avslut.

Annons
Annons

Chalmers har inte bedrivit någon uppsökande kampanj likt de på LTH och KTH. Erfarenheten från tidigare försök var att det krävde stora resurser och gav dåligt utfall. Därför var Chalmers centralt inte beredda att dra igång en sådan kampanj. Istället har de satsat på information via den egna hemsidan, i alumnitidningen och på studentkårens arbetsmarknadsdagar.

Flera personer arbetade i våras för att de före detta studenter som hörde av sig skulle komma i mål. Precis som på de andra skolorna var det många som saknade någon kurs.

– Vi gjorde individuella bedömningar. Vi lade ner väldigt mycket tid på de här personerna och det var många som blev väldigt glada att få ut sin examen. Men de som hörde av sig väldigt sent och hade mycket kvar hade vi ingen möjlighet att hjälpa, säger Anna Sofia Wannerskog, utbildningssekreterare på Arkitektprogrammet.

Cirka 30 personer examinerades i våras och ytterligare några året innan. För de som hört av sig för sent pågår nu arbetet att utforma individuella lösningar för att de ska kunna ta ut en femårig examen.

grafik_examen2

Fakta: Europeisk högskolereform

Annons
Annons

I och med den så kallade Bolognaprocessen, vars mål är att göra Europa till ett sammanhållet område för högre utbildning, reformerades det svenska högskolesystemet 2007. Det medförde att arkitektutbildningen utökades från fyra och ett halvt år till fem. De studenter som antagits till arkitektutbildningen innan den 1 juli 2007 hade under en övergångsperiod rätt att avlägga den äldre arkitektexamen. Sista datum för detta var den 30 juni 2015.

Att vara utan har få nackdelar

En svensk arkitektexamen garanterar din rätt att utöva arkitektyrket på samma villkor som inhemska arkitekter i de flesta europeiska länder. Dessutom kan det krävas i offentliga upphandlingar. Utöver det är nyttan begränsad.

– Det har inte varit vanligt med några nackdelar för de som inte har examen, men det håller på att förändras i takt med internationaliseringen. Ett svenskt kontor kan bli uppköpt av ett utländskt och så plötsligt har du uppdrag i Tyskland till exempel trots att du suttit i Stockholm hela tiden, säger Hasse Ernerfeldt, numera pensionerad studierektor på Arkitekturskolan KTH.

Det är då EU:s så kallade arkitektdirektiv, en del av yrkeskvalifikationsdirektivet, kommer in. Det garanterar att det inte kan ställas några andra krav på en person med svensk arkitektexamen än på en inhemsk arkitekt. Detta gäller i alla länder som ingår i EES-samarbetet.

Även i vissa offentliga upphandlingar kan det förekomma krav på arkitektexamen. Sven Ahnborg som driver kontoret Grid Arkitektur AB tog själv sina sista poäng och examen efter att han börjat arbeta just för att det krävdes i en upphandling. När han själv ska rekrytera ser han det absolut som en nackdel att inte ha examen.

Annons
Annons

– Det är kanske inte helt avgörande, om man bara har någon kurs kvar och en bra portfölj så är ju personen intressant ändå. Men jag tycker att det är viktigt med yrkestiteln SAR/MSA, det garanterar en viss kvalitet, säger Sven Ahnborg.

Examen är ett av kraven för Sveriges Arkitekters yrkestitlar. Men även dessa går att få via en särskild prövning av personens färdigheter. Fredrik Hansson, kreativ ledare på Okidoki arkitekter och fjolårets vinnare av Guldstolen, har fått båda sina titlar på detta sätt. När de själva rekryterar är det dock bara portföljen som gäller.

– Examen har inget egenvärde för oss, det handlar om vad du kan prestera. Men det är klart att det aldrig är fel med ett bevis på din kunskap. Jag hade själv inte haft något emot en examen men jag drev ett eget kontor under utbildningen och det blev lite löjligt till slut eftersom undervisningen också bedrivs i projektform. Jag lärde mig mer i verkligheten.

Jonas Lindgren

Gå till nästa artikel