“Viljan att bevara har både ökat och minskat”
Trenden under de senaste åren med högkonjunktur har inte varit att bevara byggnader, snarare tvärtom. Det menar Tomas Nyström, arkitekt och ordförande i Byggnadsvårdsföreningen.
Tomas Nyström tycker att han som ordförande för Byggnadsvårdsföreningen har nytta av sin breda utbildning till arkitekt och yrkeserfarenheten inom stadsplanering och restaurering.
Tomas Nyström är arkitekt och ordförande för Svenska byggnadsvårdsföreningen med 5500 medlemmar runtom i landet.
I oktober belönades föreningen med utmärkelsen Årets strålkastare 2022 som Boverket, Riksantikvarieämbetet, Arkdes och Statens konstråd står bakom.
– Det betyder förstås väldigt mycket med uppmärksamhet, att man ser vad vi gör och uppskattar det. Vi behöver många nya medlemmar för att få ännu bättre möjligheter att arbeta för det byggda och gröna kulturarvet, säger Tomas Nyström.
Viljan att bevara byggnader har både ökat och minskat, tycker han. Det beror på vilket tidsperspektiv man har.
– Ser man till de snart 50 år som gått sedan föreningen bildades har respekten och intresset för det redan byggda ökat, säger han.
– Men under de fem senaste åren med högkonjunktur har tyvärr intresset avtagit. Den mest angelägna frågan nu är att få alla aktörer i bebyggelseutvecklingen att inse att vårt byggda kulturarv är en ändlig resurs.
De mest hotade byggnaderna är troligtvis de från 60- och 70-talen, menar han.
Man förstör kulturvärden och väldiga tillgångar i form av redan byggda lokaler.
– De anses plötsligt ha tjänat ut. Man förstör kulturvärden och väldiga tillgångar i form av redan byggda lokaler. För att ersätta lokalerna med nya större byggen krävs nya resurser. Återvinningen inom rivningsbranschen har ju inte riktigt följt ivern att bygga nytt, säger Tomas Nyström.
Som exempel nämner han den planerade rivningen av Bengt Lindroos hus i NK-kvarteret i Stockholm, byggt på 1970-talet och grönklassat av Stadsmuseet.
– Det är ett fullt fungerande hus av en namnkunnig arkitekt. Rivningen motiveras troligen främst av önskemål att få ut större byggnadsvolym i attraktivt läge. Ett synsätt som inte talar för att varsamheten med vårt byggnadsarv ökat.
Det ökade intresset på längre sikt hör enligt Tomas Nyström ihop med utvecklingen från mitten av 1970-talet och framåt. Efter miljonprogrammet började byggbranschen intressera sig för att renovera byggnader. Det var i grunden bra. Men samtidigt var det energikris.
– Då blev det snabbt läge att tilläggsisolera fasader och byta fönster med väldigt många förvanskade byggnader i landet som följd. Uppmärksamheten från media och opinion medförde ett visst genomslag för byggnadsvård bland beslutsfattarna. När första plan- och bygglagen kom 1987 skärptes lagstiftningen om att värna bebyggelse i jämförelse tidigare bygglagstiftning, säger han.
För att rädda hotade byggnader i hela Sverige driver Byggnadsvårdsföreningen på för att väcka opinion.
På hemsidan finns Gula listan med värdefulla byggnader och miljöer som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll. Där finns också tips på hur man själv driver ett ärende.
– Vi arbetar gärna i nätverk och med lokala samarbetsparter ute i landet. Vi vill vara en katalysator, att driva opinionsfrågor tar mycket kraft. Vi måste välja våra strider, säger Tomas Nyström.
Om Byggnadsvårdsföreningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen bildades i samband med Europeiska Byggnadsvårdsåret 1975 och arbetar för försvara, vårda och utveckla byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det sker genom artiklar och seminarier, remissvar, överklaganden och yttranden, samt kunskapsspridning om beprövad byggnadsteknik.
Arkitekt Tomas Nyström är ordförande sedan tre år tillbaka.
