Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Prisjuryns ordförande tar ton i debatten

Torun Hammar är inte bara ordförande i årets jury för Kasper Salin-priset. Den senaste tiden har hon som debattör framfört sin övertygelse att framtidens arkitekter behöver ta en mer aktiv roll i utformandet av samhället och att fokus måste flyttas från nyproduktion till att utveckla och använda det befintliga.

Torun Hammar är aktuell som ordförande i juryn för Kasper Salin-priset, vars nomineringar avslöjas på tisdag.

Det har byggts färdigt nu. Torun Hammar skrev det nyligen i en aktuell essä i tidskriften Arkitektur och hennes inställning har väckt debatt. Själv är hon arkitekt sedan tidigt 1990-tal samt just nu ordförande såväl för Sveriges Arkitekters kulturmiljöråd som för juryn som utser årets Kasper Salin-pristagare.

– Jag är glad att ha en plattform och bli lyssnad på. För det här är viktiga frågor.

Torun Hammar liknar branschens utmaningar vid den människan har i förhållande till naturen. I stället för att ta nya resurser behöver vi återbruka och värna de som redan finns.

– Hur klimatsmart man än är i allt ifrån materialval till samtliga processer, så kvarstår faktum. Nybyggnation innebär förbrukning av energi och råvaror.

Själv har hon inriktat sig på ombyggnation ända sedan start. Som ung arkitekt fick hon Romstipendiet och lärde sig under året på plats i den antika staden att se, vårda och utveckla det befintliga. Medan hon ser på arkitektrollen vid nybyggnation som en uppfinnares, tänker hon på den som en forskares vid ombyggnation.

– Man är del av ett sammanhang, arkitektrollen är inte så avgränsad som vid nyproduktion. I stället behöver man sätta sig in i byggnaden och miljön, förstå vad de som skapat den hade för syfte. Man har en dialog med alla inblandade, är aktiv genom hela processen. Det helhetsgreppet gör att jag tycker att ombyggnation är så spännande.

Dessutom, tillägger Torun Hammar, kräver det att man tänker och jobbar i tvärt-om-ordning, så att säga. Inte börjar i helheten, utan i detaljerna.

– Man får börja i skala 1:1 vid inventeringen, fokusera på tekniska system och sedan jobba sig uppåt. Annars kan det bli helt fel.

Vi måste söka uppdrag som representerar en bra utveckling, ta ansvar för vilket framtida samhälle vi vill se.

Detta arbetssätt kommer i högre utsträckning krävas av framtidens arkitekter, menar hon. Ombyggnation har visserligen alltid varit en del av yrket, men Torun Hammar tycker att det är dags att göra det mer synligt.

– Under många år har nyproduktion prisats och skapat individers och firmors varumärken. Nu är läget så allvarligt att vi som arkitekter måste ta en annan och mer aktiv roll. Vi måste söka uppdrag som representerar en bra utveckling, ta ansvar för vilket framtida samhälle vi vill se. Ett alternativ är även bredare roller inom planering och processledning och -styrning.

Hon har själv följt detta förhållningssätt i hela sitt arbetsliv. Det har gjort att hon har en bred bakgrund av såväl anställningar som eget arkitektkontor. Hon har exempelvis varit privatanställd hos Birgitta Holm, där hon lärde sig mycket om ombyggnad och byggnadsteknik, samt länge varit chef för projektledning och utveckling vid Statens fastighetsverk. Numera driver hon eget igen.

– Alla mina olika uppdrag har varit spännande och jag har fått stor frihet. Men nu känns det viktigt för mig att bidra med rådgivning just inom processledning och kulturmiljö. Och då handlar det inte bara om mycket gamla byggnader och miljöer. Att tänka nytt kring vad exempelvis kontorskomplex från 1960-talet kan användas till i framtiden är också att ta hand om och utveckla det redan befintliga.

Om Torun Hammar

Aktuell: ordförande i årets Kasper Salin-jury, ordförande i Sveriges Arkitekters kulturmiljöråd och tongivande i debatten om branschens omställning och framtid. Arbetar därutöver som rådgivare inom kulturmiljövård och projektorganisation i egen regi, föreläser, skriver och debatterar.

Karriär: har arbetat som arkitekt i över 30 år och länge arbetat med att utveckla och genomföra projekt i kulturhistoriskt värdefull miljö, bland annat som hus- och slottsarkitekt. Har också varit chef för projektledningen på Statens fastighetsverk och var bland annat mycket delaktig i ombyggnationen av Nationalmuseum. Har också varit gästprofessor i restaureringskonst vid Kungliga Konsthögskolan.

Mer att läsa