”Vem har ansvaret för stadens ljus?”
Ljus blir ett allt mer kraftfullt gestaltningsmedel i stadsrummet och någon måste hålla i visionerna. Stadsarkitekter och stadsträdgårdsmästare känner vi till, men vem är egentligen ”stadsljusdesigner”? skriver Anna Waernborg.
En vy från centrala Malmö illustrerar den komplexa situation som uppstår när många typer av effektbelysning ska balanseras mot varandra.
Ljustekniken utvecklas och blir allt mer lättillgänglig ekonomiskt vilket märks i det offentliga rummet. På många platser finns företag och organisationer som i allt högre utsträckning tar hjälp av ljus för att synas eller marknadsföra sig. Detta kan vara någonting bra, som skapar spännande och levande miljöer, rumsliga kvaliteter och värden i form av tryggare och vackrare städer, turism, god marknadsföring etcetera. Men det kan också vara något negativt om det uppstår en ljusinflation. Förfulade miljöer med hårda ljuskontraster, ljusföroreringar, bländning, flimmer och andra ljusstörningar kan orsaka en otrivsam stadsmiljö och sömnproblem.
Gräns mellan ljusskylt och annan ljusanordning blir allt mer flytande allt eftersom tekniken utvecklas
Ljus blir ett allt mer kraftfullt gestaltningsmedel i stadsrummet – men vem har visionerna och håller i penseln? Vilka incitament och styrmedel finns? Vi har Plan- och bygglagen, och fasadbelysning och skyltar är bygglovspliktiga under vissa förutsättningar, men sättet att hantera bygglov för ljusanordningar skiljer sig radikalt åt kommuner emellan. Tolkningen är också kraftigt varierande. Gräns mellan ljusskylt och annan ljusanordning blir allt mer flytande allt eftersom tekniken utvecklas.
Stadsarkitekter och bygglovshandläggare behöver bättre stöd för att kunna hantera dessa utmaningar. För att inte tala om de antikvarier som ska bevaka och behandla kulturminnesmärkningar, där diskussionen allt som oftast mest handlar om ljusanordningens fysiska utformning snarare än om ljuset, vars konsekvenser kan vara minst lika stora ur visuell synpunkt. Man skulle önska att det fanns en kunnig stadsljussättare som med långsiktiga ljusvisioner kan främja goda ljusmiljöer, värna mörkret där det behövs och förhindra bländande och störande ljus.
Bemanningen i olika förvaltningar och organisationer skiljer sig, och självklart finns kompetenta tjänstemän som antingen själva har vidareutbildat sig inom ljus eller tar hjälp av kunniga kollegor eller konsulter. Men då ofta informellt, och tack vare den enskilda tjänstemannens egen drivkraft.
Ljus är komplext och spänner tvärvetenskapligt över områden som gestaltning och teknik, konst och arkitektur, hälsa, miljö och kulturmiljö. Nog borde vi kunna ha en mer levande diskussion kring vilken ljusidentitet våra städer ska ha? Och framför allt – att det är något vi skapar medvetet tillsammans istället för att det bara råkar ”bli”.
Samarbeta gärna med en ljusdesigner! Ställ krav på stadsljuskompetens, och ställ frågor om ljuset – inte bara om armaturernas form. Tänk också på att ljus uppfattas relativt. Därför är det bra att ljus inte heller behöver vara något statiskt, utan kan styras så att det är anpassat efter tid på dygnet och årstid, vilket också spar energi. Låt oss skapa magiskt vackra och spännande städer där vi både ser till helheten och detaljen!
