Debatt

”Riv inte kvarteret Röda bryggan!”

21 december 2016

"Inga särskilda kulturintressen berörs", skriver planarkitekterna i sin motivering till att riva 1800-talskvarteret Röda bryggan i Göteborg. Det är helt fel, anser Ola Nylander som hellre ser att kvarterets kvaliteter tas tillvara och utvecklas.

Annons
Annons
Foto Ola Nylander

Det äldsta huset i kvarteret är från 1860-talet och ligger mot Brogatan. Det är ett tidstypiskt Göteborgshus från mitten av 1800-talet och har fina tegeldetaljer bland annat vid fönster och takfot.

Kvarteret Röda Bryggan, vid Pustervik, är ännu ett kvarter i Göteborg med unika gamla hus som är rivningshotat. För några månader sen presenterade Göteborgs stadsbyggnadskontor en plan som innebär rivning av nästan hela kvarteret. Anledning till att riva är att fastighetsägarna vill bygga högre hus än de gamla två- till tre våningar höga byggnader som står där idag. Det är svårt att förstå hur vanligtvis kunniga politiker i byggnadsnämnden funderat när de har godkänt förslaget till rivning av nästan hela kvarteret. Ännu svårare är att förstå att fastighetsägarna inte tar ansvar för stadens historia och kulturvärden.

Röda bryggan, fasader mot Heurlins plats.

Röda bryggan, fasader mot Heurlins plats. Foto: Ola Nylander

Göteborg har en skatt av gamla hus och kvarter. Trots att det revs mycket under 1960-talet finns unika delar kvar av byggnader, torg och gator som berättar om stadens utveckling och historia. Att ha historian närvarande och samtidigt blicka framåt och våga förändringar är en fin men nödvändig balansgång.

Annons
Annons

Kvarteret Röda bryggan var det första som bebyggdes utanför vallgraven när fästningsmurarna revs i början av 1800-talet. Kvarteret är med på 1862 års Göteborgskarta. Det är samtida med att Stora teatern stod klar längre norrut i Allén, men innan stadsplanen för Vasastan var klar. Tre av husen i kvarteret är från 1860-talet och tidstypiska representanter för Göteborg i mitten av 1800-talet. En tät och låg kvartersstad och en epok varifrån mycket redan är rivet. Kvarteret Röda bryggan har en fin stadsbyggnadsskala och samverkar med Esperantoplatsen, Fiskekyrkan och fästningsmurarna från 1600-talet på andra sidan vallgraven.

Soulstore, bokhandel, kafé och musik på hörnet mot Järntorgsbron.

Soulstore, bokhandel, kafé och musik på hörnet mot Järntorgsbron Foto: Ola Nylander

Arkitekterna på stadsbyggnadskontoret har tagit fram en ny stadsplan där de gamla unika husen föreslås ersättas av höga och anonymt slätstrukna hus. Arkitekter och planerare talar om att bygga blandstad, fast i kvarteret Röda bryggan blir det tvärtom. Blandstaden rivs och ersätts med blandstadens motsats, bara dyra bostäder och ett fåtal lokaler och kontor.  Trots att kvarteret Röda Bryggan är med i det program som finns för Kulturhistorisk värdefull bebyggelse i Göteborg nämns det inte i planprogrammet. ”Inga särskilda kulturintressen berörs”, skriver planarkitekterna i sin motivering till att riva. Det är nästan samma argument som användes under1960-talets rivningshysteri. Hur kan man missa det?

Huvudargumentet för ökad exploatering i Röda bryggan har varit att ett högt hus skapar många nya bostäder i bostadsbristens Göteborg. Vilken politiker kan säga nej till det?

Bakom rivningsplanerna för Röda Bryggan finns som vanligt aktörer som kommersiellt ser möjligheten i att ”utveckla en fastighet”. Det vill säga; köpa ett billigt gammalt hus på 2-3 våningar, få till en stadsplaneändring med högre exploatering och sedan sälja dyrt. Huvudargumentet för ökad exploatering i Röda bryggan har varit att ett högt hus skapar många nya bostäder i bostadsbristens Göteborg. Vilken politiker kan säga nej till det?

Lite parodiskt finns det samtidigt gott om obebyggd mark i grannkvarteren. För stadens räkning är det självfallet mer logiskt att först bygga nya bostäder på de stora och centralt belägna parkeringsplatser vid Lagerhuset och Heurlings plats. Att lösa bostadsbristen genom att riva fungerande hus och bygga nytt blir då ett helt knasigt argument.

Annons
Annons

En kollega som bytt bransch och nu börjat jobba inom byggsektorn satte fingret på fenomenet då hen berättade om den girighet hen överraskats av i sitt nya jobb. Kanske har min kollega stött på de fastighetsägare som äger husen i Röda Bryggan?

Istället för att rivas borde kvarteret Röda bryggan användas som skolexempel för hur man bygger blandstad. Kvarteret har redan det som en blandstad kräver med verksamheter, caféer, musik och kontorierade bostäder. Politiker och stadsplanerare behöver bara ta fem minuters promenad från Gustav Adolfs Torg för på plats kunna studera fenomenet blandstad.

Riv inte Röda bryggan! Utveckla istället de kvaliteter som finns. Det kan ske genom att varsamt komplettera något av de gamla husen med en extra våning, plus takvåning. Låt inte girigheten få stadsplanera Göteborg. Det blir alltid helt fel.

Ola Nylander Professor Chalmers Aritektur

Relaterade artiklar:

2 kommentarer

Gällande Kvarteret Bryggan går det inte annat än att hålla med Ola Nylander. Tror personligen att det idag är många arkitekter som gråter i sina hjärtan då de ser vad som händer i många av våra städer – tyvärr är många av oss också med och genomför detta. Vi känner oss som ”prostituerade” stundtals – har haft ett flertal samtal kring detta med kollegor på stora arkitektkontor som med förtvivlad ser vad deras egna kontor är med och genomför för sorts kontor, allt för att inte stöta sig med uppdragsgivare för att vara säkra på att få jobb även i sämre tider osv. Vi är tyvärr åter igen på väg att göra samma misstag som under Miljonprogrammet – dvs. riva fullt fungerande hus i ivert att tillgodose behovet av bostäder och fort ska det gå också på bekostnad av historiska stadsmiljöer, vacker byggnation som ibland är nedgången – byggnationen i en lägre, mer humanistisk skala. Varför inte bygga satellitstäder med egna centra med skolor, affärer och service i god kommunikation med de större städernas centra istället för att riva och trycka in ännu mer i städernas centrum på bekostnad av grönska, äldre hus som måste rivas och dåliga ljusförhållande. Dags att vara olika stadskontor säger NEJ – de har makten och förtroendet av stadens invånare att värna våra stadsmiljöer för framtiden, något inte byggentreprenörer och fastighetsägare har – de värnar vinster och avkastning. Stadsbyggnadskontoren – och i Kv. Bryggans fall – Göteborgs stadskontor måste värna Göteborgs stadsbyggnad och arkitektur för framtida generationer, dessa miljöer går nämligen inte att återskapa. Det är dags för uppror och krav på våra stadsbyggnadskontor att ta sitt stadsbyggnadsansvar och inte bara uppfylla politikernas löften till bostäder till varje pris – bostäder som ändå inte folk med vanlig ekonomi kan bo i. Jag blir så arg när jag tänker på det som håller på att ske i såväl Göteborg som i Stockholm just nu – kulturförstörelse är det och inget annat. Skamligt är det! / Christina Bodin Danielsson

Sverige bygger mest i hela EU. när arkitekturen är som fulast.
Likadant med miljonprogrammet under 60- och 70-tal – när husen är som allra fulast bygger Sverige mest.
Och nu har ondskans ruvningar påbörjas med Astoria och Stureplan samt detta – det är som man gör det värsta man kan…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel