Debatt

”Åsikterna präglas av skråväsentänkande”

24 augusti 2021

Kritiken mot Aleksander Wolodarskis förslag för Östermalmstorg är onyanserad. Bengt Isling och Anders Kling klamrar sig fast vid illa fungerande lösningar från sextiotalet, skriver Arbetsgruppen Östermalmstorgs vänner.

Annons

Till vänster Trafikkontorets och Nivå landskapsarkitekturs färdigprojekterade förslag. Till höger medborgarförslaget som tagits fram av Alexander Wolodarski för Nätverket Östermalms vänner.

REPLIK. Landskapsarkitekterna Bengt Isling och Anders Kling ifrågasätter i Arkitekten den politiska hanteringen av förnyelsen av Östermalmstorg. De anser att det av Trafikkontoret framtagna förslaget, som huvudsakligen går tillbaka till ombyggnaden av torget på 1960-talet, bör gälla och underkänner ett medborgarförslag som har inkommit och som föreslår en helt annan gestaltning och syn på torgrummet. Medborgarförslaget är finansierat av ett trettiotal personer, nätverket Östermalmstorgs vänner, som leds av en arbetsgrupp bestående av undertecknade.

Östermalmstorgs vänner anlitade Aleksander Wolodarskis arkitektkontor för att arbeta med platsen. Wolodarski har tidigare med relativt små medel på ett förtjänstfullt sätt lyckats omgestalta Raoul Wallenbergs torg/Nybroplan från en försummad plats till ett vackert stadsrum. För detta belönades han med Sienapriset. Det skapade förtroende och förhoppning hos oss om att han skulle kunna åstadkomma något lika positivt med näraliggande Östermalmstorg.

Isling och Kling är upprörda över att Stockholms folkvalda politiker vågar ha en uppfattning om hur stadsbyggande ska bedrivas och vilka alternativ som ska läggas fram som grund för beslutsfattande. Men stadsbyggnadspolitik går ut på att de folkvalda ska skaffa sig ett brett beslutsunderlag innan majoriteten gör sitt. Kommunala tjänstemän förser politikerna med sådant underlagsmaterial, men det kan även komma från ett annat håll. Islings och Klings åsikter tycks för oss vara präglade av ett skråväsendetänkande där professionen vill ha monopol på och kontroll över sina uppdragsgivare.

Annons

Vi vill tro, kanske naivt, att enskilda medborgares engagemang i den demokratiska processen kan gagna en gemensam strävan att bevara och förbättra stadens kvalitet och skönhet.

Dessvärre har arkitektkåren inte alltid haft rätt i stadsbyggnadsfrågor. Vi tänker närmast på Stockholm och Norrmalmsregleringen, Nya Slussen, Nya Odenplan och senast Liljevalchs tillbyggnad där arkitekterna har varit pådrivande.

Vi menar att bland annat brist på medborgarnas närvaro och inflytande i uppgiften att vårda och försköna våra städer har lett till de dåliga stadsmiljöer som i alltför hög utsträckning har skapats. Vi vill tro, kanske naivt, att enskilda medborgares engagemang i den demokratiska processen kan gagna en gemensam strävan att bevara och förbättra stadens kvalitet och skönhet.

Vi anser också att Isling/Klings kritik av Aleksander Wolodarskis förslag är onyanserad. Bland annat klamrar de sig fast vid illa fungerande lösningar från sextiotalet. Östermalmstorg är inte längre ett utpräglat salutorg och borde därför få ett utvidgat funktionsprogram.  Men vi är glada om det förslag vi bidragit med leder till en debatt om hur Östermalmstorg bäst kan utformas och att den utformningen också genomförs.

Author no image

Arbetsgruppen Östermalmstorgs vänner: Anna De Geer, Peter Nyquist, Ole Settergren, Ulrika Wendt Nyquist och Jon Åsberg.

Relaterade artiklar:

3 kommentarer

Det skulle även vara intressant att höra textförfattarna utveckla hur förslaget får
”ett utvidgat funktionsprogram” med Wolodarskis förslag. Det är vad jag kan utläsa av texten ovan, det enda positiva, utöver att det är ett ”medborgarförslag”, som lyfts med denna gestaltning.

Så vitt jag som praktiserande landskapsarkitekt kan se, vilket även beskrivs av Kling och Isling, försvårar den historielösa gestaltningen med en central fontän cirkulerad av sittplatser en flexibel användning av torget.

Östermalm har dessutom redan väldigt väl gestaltade offentliga rum där cirkulära fontäner spelar huvudrollen kantade av sittplatser blickandes in mot en mitt såsom på Karlaplan, Starrängsringen samt Tessinparken.

De stora träd som redan finns på torget inlemmas fint i Trafikkontorets förslag. I Wolodarskis förslag, där cirkeln har fått företräde, ser alla ut att vara rivna. Är inte det att sudda ut den tydligaste historiska/nutida struktur som finns på torget idag?

” Dessvärre har arkitektkåren inte alltid haft rätt i stadsbyggnadsfrågor. Vi tänker närmast på Stockholm och Norrmalmsregleringen, Nya Slussen, Nya Odenplan och senast Liljevalchs tillbyggnad där arkitekterna har varit pådrivande.”

På vilket sätt skulle 30 personer (i Östermalms vänner) vara en bättre garanti för att ”ha rätt”.
Det är svårt att tro att de tycker lika om det mesta om man fick nagelfara deras argument för eller mot de ovan nämnda projekten. Det verkar mest ha det gemensamt att de tycker ”inte” om saker.
De hörs och syns för att de har tid och pengar, osäkert om det skulle gav publika rummen vi äger tillsammans skulle gynnas av att de fick bestämma.

Härligt med debatt, men kan inte arbetsgruppen Östermalms vänner besvara en (1) enda av de invändningar som lyftes i förra debattinlägget, gällande tillgängligheten, kostnaderna samt bjälklagsproblematiken från underliggande tunnelbana?

Denna replik gav oss inte mycket matnyttigt

/S

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel