Debatt

”Ortens själ viktigare än någonsin”

25 augusti 2015

Storstadslösningar funkar sällan på landsbygden. För att folk ska vilja bo kvar krävs att orterna stärks i kvalitet och identitet, skriver två planeringsarkitekter.

Annons
Annons

Stadsutveckling och urbanism, finns det något hetare? Kopplingen mellan arkitektur och stadsutveckling i den urbana kontexten känns självklar. Men hur är det med kopplingen landsbygdsutveckling och arkitektur, är den lika självklar? Debatten går het mellan landsbygd och stad, men i arkitekturkretsar är det rätt tyst. Vi verkar ha fullt upp att prata storstadsutveckling. Är det så att vi inte finner ett intresse eller behov av att lyfta fram arkitekturens betydelse i små orter och kommuner som exempelvis Munkfors i Värmland?

Ibland lyfts problemet med att det saknas arkitekter i många mindre kommuner. Men vi förklarar inte varför vår kompetens är viktig i de små kommunerna och vad vi i kåren kan, och bör, tillföra för att arkitekturen ska utvecklas även utanför Stockholms slussar.

När det kommer till landsbygdsutveckling pratas det om allt annat än arkitekturens roll för att skapa en attraktiv landsbygd. Primärt är det bredband, bensinmackar, service och kommunikationer. Och visst är detta viktigt för att folk ska ha möjlighet att bo kvar, men det är som om vi tror att människor på landsbygden är nöjda bara de har bredband och bensin. Tvärtom är platsen och ortens själ viktigare än någonsin, vilket också forskningen visar.

Annons
Annons

För att folk ska vilja bo kvar krävs satsningar på god arkitektur för att stärka platsers kvalitet och identitet. De typhus av flerbostadsmodell som nu även intar mindre orter ses som lösningen på ett rationellt boende men bidrar föga till att stärka platsens själ. Att dessa blivit så populära beror på att de upplevs som enkla att beställa, har en inarbetad produktionsmetod och inte kräver stora projektgrupper med ”krångliga” arkitekter. Det saknas beställarkompetens i många kommuner som vet vad god arkitektur kan tillföra för mervärden.

Vi är många som verkar i mindre kommuner och många jobbar ensamma. Här hanterar vi frågor som hur vi använder det som redan finns på nya sätt, hur vi fyller tomma lokaler och hur vi skapar mötesplatser när befolkningstätheten är låg. Om vi måste, hur och var river vi på bästa sätt och vad kan vi göra av de restytor som blir. Storstadslösningar är sällan det rätta svaret på småstadens problem. Att allt färre arkitekter väljer att jobba i mindre kommuner är alarmerande. Vi hör också flera kommuner som anser att kompetensen helt enkelt inte behövs, vilket är än mer alarmerande.

Det är svårt att med en röst lyfta arkitekturens betydelse och hantera mindre orters utmaningar. Vi efterfrågar därför ett nätverk eller annat forum för goda idéer, inspiration och möjlighet till kunskapsspridning inom landsbygdens utmaningar kopplat till planeringens och arkitekturens betydelse för utveckling. Det finns mängder med nationella och internationella nätverk för arkitekter och planerare kopplade till stadsutveckling och urbana planeringsutmaningar, men få för oss som brottas med än större utmaningar utanför städerna.

Vi hoppas att regeringens kommande utredning om ny politik för arkitektur, form och design beaktar hela Sverige och landsbygdens utmaningar. Utredningen i sig löser inget och vi i arkitektkåren bör ta debatten för arkitekturens betydelse i både stad och på landsbygden. Och då menar vi inte bara spektakulära rastplatser utan ”vardagsarkitekturen”, den som är till för de som bor och verkar på en plats.

Vi hoppas att vi inte är ensamma om att bekymra oss över dessa frågor.  Det behövs fler röster i debatten från en geografiskt och befolkningsmässigt betydande del av Sverige – landsbygden med sina småorter och kommuner.

Annons
Annons

Author no image

Karin Manner och Daniel Nordholm Planeringsarkitekter, FPR/MSA

Gå till nästa artikel