Debatt

”Viktigt bevaka arkitektonisk kvalitet in i mål”

20 januari 2021

Växjö nya stads- och stationshus som skulle ”förena Växjös historia som Smålands hjärta med berättelsen om modernt entreprenörskap i framkant” blev istället det fysiska beviset på vad som händer när snålheten bedrar visheten, och upphovsarkitekten inte får fullfölja projektet, skriver Olof Thedin.

Annons
Foto Olof Thedin

Växjö nya kommunhus i januari 2021.

”Det är inte arkitekttävlingens fel om projektet havererar” skriver Tobias Olsson och Anna Forsberg, Sveriges Arkitekter, i en debattartikel i december 2020 apropå att politikerna i Stockholm tycker att om- och tillbyggnaden av Liljevalchs konsthall blivit för dyr. Politikerna skyller på tävlingsförfarandet.

I Växjö berömmer sig politikerna av att det nya stads- och stationshuset håller budget.

Men vem bevakar att projektets kvalité håller hela vägen in i mål? Att det färdiga resultatet inte, som i Växjö, blir ett stort misslyckande?

Annons

2016 arrangerades i Växjö en inbjuden arkitekttävling om ett nytt kombinerat stads- och stationshus. Tävlingsområdet omfattade två kvarter i rutnätsstaden. Växjö rutnätsstad är ett riksintresse. Att anlägga en så stor byggnadsvolym här, i detta känsliga läge, kräver någonting utöver det vanliga. Här måste det som skall byggas vara av allra högsta kvalitet. Till sakkunniga i tävlingsjuryn anlitades därför Gert Wingårdh och Dorte Mandrup.

I januari 2017 kunde man läsa i Arkitekten: ”Med ett starkt uttryck som slår an till småländskt trä- och glashantverk och ett generöst vardagsrum för stadens invånare övertygade White juryn i tävlingen om ett nytt stads- och stationshus i Växjö.”

White hade ritat ett förslag som ”förstärkte och bevarade stadens identitet”.

White själva kommenterade: ”Materialmässigt används trä och glas, två material med stark lokal anknytning. Invändigt får träet vara synligt, utvändigt täcks de översta våningarna av en glasmosaik som kombinerar plattor i olika funktion och material i ett mönster som tagits fram tillsammans med en konstnär. Kombinationen av glas i olika färger och solceller ska framhäva träet och ge byggnaden en stark identitet”.

Whites vinnande tävlingsförslag. Illustration: White arkitekter

Beställaren till det nya huset, Växjö kommun, utsågs till Årets arkitekturkommun 2018, vilket borde vara en garant för ett slutresultat utöver det vanliga. Vid utdelningen av priset fick Sveriges Arkitekters dåvarande ordförande Louise Masreliez frågan om vad som gjorde Växjö till ett särskilt gott exempel: ”Det är tydligt att de har lyckats etablera goda villkor för arkitekturen i kommunen. Dialogklimatet i kommunen framstår som väldigt bra, det verkar finnas ett bra samarbete mellan politik, tjänstemän och fastighetsägare. De satsar på arkitekturen”.  Stadsarkitekt Henrik Wibroe fyllde på: ”Växjö har ett väldigt bra klimat i hur arkitekter, kommunen och byggherrar jobbar tillsammans och det tror jag är en bra grund i hur man bygger god arkitektur”.

Annons

Och ändå blev det inte bra!

White fick inte genomföra projektet, inte arbeta vidare med bygghandlingarna. Våren 2018, när projektet gick in i genomförandefasen med Skanska som entreprenör, kontrakterade kommunen nu istället Sweco architects, vars anbud enligt uppgift endast var en tredjedel av Whites. ”Vi har högt till tak och lyssnar på varandra. Från kommunens sida vill vi inte säga nej, istället har vi ett samtal och skruvar hela tiden på processen. Då tror jag man kommer mycket längre” sa kommunalrådet Anna Tenje vid prisutdelningen av Årets arkitekturkommun 2018.

I september presenterades så det förändrade förslaget. I bygglovshandlingarna hade dubbelglasfasaden bytts ut mot en enkelglasfasad designad av Sweco. Dessa förändringar gjorde att White inte längre ville stå som ansvariga för projektet.

Sweco ritade bygglovshandlingarna. Illustration: Sweco architects

Stadsarkitekten Henrik Wibroe menade att förslaget saknade det visionära anslag som fanns i vinnarförslaget. Han lyfte fram flera komponenter som fanns i Whites förslag – däribland de dubbla glasen med inbyggt solskydd respektive solceller på fasaden – som gav byggnaden en särprägel och djup.

”Får man göra vad som helst med ett vinnande tävlingsförslag? När processen inte fungerar får det katastrofala följder för det arkitektoniska resultatet. Det är en klar försämring, jag förstår att folk blev upprörda och håller helt med stadsarkitekten. Det är inte en bra tolkning av vårt förslag”, skrev Erik Torvén på White arkitekter i en debattartikel i oktober 2018.

Annons

I november 2019 skrev Dorte Mandrup, Gert Wingårdh och en grupp ”engagerade och oroade samhällsmedborgare”, ett öppet brev till de ansvariga för projektet:

”Vi förväntar oss att det vinnande tävlingsförslaget genomförs, inte ett bearbetat liknande förslag! Växjö har gratulerats av Sveriges arkitektkår för valet av epokgörande signaturbyggnad. Växjö kommun har utsetts till Årets arkitekturkommun 2018. En utmärkelse som förpliktigar! Vi vill se att tävlingsförslagets exteriör bibehålls. Vi vill se att interiören som presenterades i tävlingsförslaget inte förvanskas. Vi vill att Växjö skall kunna visa upp den innovativa träbyggnad som vann arkitekttävlingen”.

Nu, i december 2020, kan vi se resultatet. Byggnadsvolymen är alldeles för stor och för hög för platsen. Den innovativa träbyggnad som vann arkitekttävlingen hade förmodligen kunnat hantera detta, om ett oförvanskat förslag genomförts. Huset beskrivs som två våningar med lutande takvåningar, men det som byggts är i realiteten ett sexvåningshus med lutande vägg mot norr. Rutnätsstadens skala har förskjutits. Domkyrkan har krympt.

Växjö nya kommunhus i december 2020. Foto: Anders Bergön

Politikerna i Stockholm upprörs över att Liljevalchs konsthall drog över budget.  Snart kommer de att glömma kostnaden för att istället glädja sig lång tid framöver åt det fina slutresultatet. I Växjö anlitade kommunen Ernst&Young AB för att fortlöpande kontrollera projektets ekonomi. Man höll budget men prutade bort kvalitéerna. Ingen kvalitetskontrollerade arkitekturen. Nu får vi leva med en byggnad som helt faller ur ramen. Mitt i centrala Växjö.

Byggnaden som skulle ”förena Växjös historia som Smålands hjärta med berättelsen om modernt entreprenörskap i framkant” blev istället det fysiska beviset på vad som händer när snålheten bedrar visheten.

Annons

Vad kan Sveriges Arkitekter dra för lärdom av detta? För det första borde man sluta dela ut priset Årets arkitekturkommun. Utmärkelsen togs av politikerna i Växjö som ett kvitto på att de gör rätt, och så blev det så fel. Sedan tror jag att det är väldigt viktigt att man i en arkitekttävling kvalitetssäkrar det vinnande förslagets arkitektur. Att man verkligen får arrangörerna att förstå hur viktigt det är att upphovsarkitekten finns med genom hela projektet.

Olof Thedin Arkitekt SAR/MSA

Relaterade artiklar:

8 kommentarer

Mycket fusk i den nya visualisering (se follow-up artikel) som säkert arkitekterna har styrt. Jag vet inte om där kommer att bli så mycket folk ut på gatan och i kontoret kl 4 på morgonen! Men man får sol på nordfasaden den tiden… bara på midsommar!

Sweco har sagt att bilden i den här artikeln var bara en tidig skiss men där är inte så mycket skillnad med deras uppdaterade bild och på hur byggnaden ser ut i verkligheten om man bara kollar på byggnaden (inte på folk, ljus mm.).

Man måste säga att tävlingens koncept är mycket finare än vad som är byggd i verkligheten.

Börja med att byta ut ordet kostnad mot investering. Det är en ekonomiskt mer korrekt term men det intressanta är vad som händer mentalt tankemässigt med detta byte av ord. Vi är mer intresserade att fundera på vad vi investerar i och vad resultatet är än om vi pratar kostnad. En kostnad vill vi bara bli av med på samma sätt som besk medicin. Arkitektur är en investering. Det betyder att det finns ett värde i god arkitektur. Detta värde måste vi börja sätta ord på. Vi kan börja med att föra in det (Arkitekturens investering/värde) som en punkt på fler dagordningar. I allt från projekteringsprotokoll till kommunala beslutsagendor. Det är tämligen enkelt och ledsamt att konstatera att medicinen i Växjö smakar något beskt. Därefter – hur sätter man sig från beställarhåll in i kalkylen för att förstå hur investeringskostnaden beräknats. Hur vi kalkylerar, speciellt gällande träbyggnader, är otroligt intressant därför att det är många antaganden. Vi har inte tillräckligt mycket ekonomisk statistik än för att få absolut säkerhet i beräkningarna. Vi kommer komma dit men ännu har inte byggnadsmetodiken satt sig så pass mycket att vi nått samma låga felmarginaler i underlaget som med tex betongstomme. Arbetsmetodiken och kalkylen för träbyggnader har varit uppe på ett par seminarier och med i begynnande forskning senaste halvåret. Jag hoppas vi får se mer här.

Förslag! Inför någon form av kulturmiljö märkning redan inför projekten så att utförandefas måste ta ställning till det och att förslaget är skyddat.
I det här fallet tror jag att oavsett förslaget hade volymen ändå uppfattats som väldigt dominant.

Sådant här behöver belysas mer. Klimatet är marginaliserande och gynnar Inga(!) i slutändan,..

Var det inte olagligt att anlita White i det här fallet? LOU 16 kap. 1 §

Eller så skyller vi bara på den ansvariga, nämligen Växjö kommun.

Självklart ska vi skylla på Sweco. Det är alltid deras fel, aldrig deras förtjänst när det kommer till arkitektur. Man kan säga att Sweco är en del av problemet genom att dumpa priser i bygghandlingsskedet och motarbeta oss andra som försöker höja kvaliten. Det finns fler såna marodörer men de är störst. Skäms!

En får inte bara skylla på SWECO och fasadens förvanskning. Byggnadens volym har väl kvarstått från första förslaget och inget problem med den då …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel