Debatt

”Ta hänsyn till planeringens resultat”

23 september 2020

Är en planprocess värd att lyfta fram och prisas även om den senare visar sig vara ogenomförbar? Planpriset som det ser ut idag lägger för lite vikt vid planeringens resultat, skriver planeringsarkitekten Johannes Böhm.

Annons
Illustration Älvstranden utveckling.

Planpriset 2016 gick till Frihamnen i Göteborg. Teamet bestod av Älvstranden utveckling med Göteborgs stad. Planen har sedan dess omarbetats.

Planpriset är på flera sätt arkitekturprisernas udda kusin. Kasper Salin-priset, Landskapsarkitekturpriset och andra arkitekturpriser syftar till att lyfta projekt som resulterar i en förbättrad fysisk miljö. Planpriset ges istället till projekt som ännu befinner sig tidigt i den snåriga planprocessen. De fysiska effekterna av en prisad plan kan därmed dröja i flera år, till och med årtionden. Skillnaden är således att de andra arkitekturpriserna lyfter upp resultatet av projekt, medan planpriset värderar planprocesser.

Frihamnen prisades år 2016 med Planpriset för ett nytänkande arbetssätt där medborgare, företag och kommunala förvaltningar bjöds in till samarbete. Men planen har ännu inte vunnit laga kraft på grund av ekonomiska svårigheter.

2017 belönade Planprisjuryn Södra Skanstull i Stockholm med motiveringen ”Den omsorg om människorna på platsen som ligger till grund för planprogrammet för Södra Skanstull ger det en stark lokal förankring. Det blir trovärdigt att dess stadsbyggnadsstrategi leder till en dynamisk och levande stadsmiljö av stort värde för att på sikt utvidga Stockholms innerstad mot söderort”.

Annons

Efter samrådsredogörelsen av planprogrammet som godkändes 2018 stod det dock klart att planen krävde en rejäl omarbetning på grund av försvarsmaktens yttrande att tågspåren i området måste finnas kvar. I år genomförs en intern studie som ska avgöra vilka delar av planen som är möjliga att arbeta vidare med.

Båda exemplen tydliggör hur Planpriset bedömer planer separat från dess genomförande. Detta får mig att reflektera över huruvida en planprocess kan vara värd att lyfta fram och prisas även om den senare visar sig vara ogenomförbar?

På förhand är det inte enkelt att identifiera en plans utslag i den fysiska miljön

För mig är det inte en helt lätt fråga. Det kan vara värdefullt att lyfta fram nytänkande planer och processer som bemöter komplexa problem. Innovativ planering kommer behövas för att hantera många av framtidens svåra utmaningar. Men ambitiösa planer saknar, i min mening, ett egenvärde. Det är först när planen lämnar ritbordet och blir till en fysisk realitet som vi kan bedöma effekterna.

På förhand är det inte enkelt att identifiera en plans utslag i den fysiska miljön. Genom att endast bedöma samtida planer i Planpriset finns en risk att vi fastnar i diskussioner om planprocessen, utan att beröra vilka fysiska resultat som våra planer faktiskt får när de implementeras.

Om bedömningen istället skulle handla om planers implementering och förmåga att påverka vår fysiska miljö skulle det bli många års väntan innan en plan kan uppmärksammas. Dessutom är det ingen enkel uppgift att avgöra när en plan är implementerad och redo att utvärderas. Jag tror dock att vår bransch skulle dra nytta av mer tillbakablick och reflektion.

Annons

Det är just sådan utvärdering som lätt förbises i dagens arbetsklimat med stressiga deadlines, byte av arbetsplats flera gånger per årtionde och en ständig framåtblick. Här ser jag en viktig roll för Sveriges Arkitekter. När vi som enskilda planhandläggare är insnöade i våra egna projekt behöver förbundet lyfta och belysa planer och deras effekter på längre sikt.

Att införa ett kompletterande planpris som belyser planer tagna längre tillbaka i tiden skulle kunna bidra till reflektion och diskussion om hur vi skapar planprocesser som ger önskvärda effekter när planer implementeras. Precis som de andra arkitekturpriserna behöver vi ett planpris som lyfter planeringens resultat.

Johannes Böhm Planeringsarkitekt MSA, planarkitekt Mjölby kommun

4 kommentarer

Tack Johannes för att du belyser en viktigt fråga. Att tänka sig ett pris som efter utvärdering av en planerad, byggd och inflyttad fysisk miljö, område eller stadsdel är en mycket intressant tanke. Utvärdering av byggda och använda miljöer görs alldeles för lite. Platser/områden som skulle komma ifråga kanske bör ha 5-10 år på nacken innan de kan bli föremål för en bedömning. På så sätt är det inte enbart den fysiska formen som är föremål för utvärdering och ev. pris utan också hur det är att bo, leva och verka där. Ett mycket komplext pris som skulle kräva hårt arbete av en jury (särskilt om själva processen, planen och genomförandet ska med i bedömningen) men som skulle öppna upp för viktig debatt om vad som bidrar till bra livsmiljöer.

Mycket viktig diskussion och sakligt framställd. Detta kommer tillbaka till våra utbildningar där planprocessen fått en alltmer framträdande roll på bekostnad av planformer. Planprocessen är onekligen viktig men blir som Johannes Böhm visar tämligen betydelselös om den inte leder till utlovade resultat, snarare riskerar det undergräva förtroendet för stadsbyggandet. Ointresset kring byggd form i dessa frågor är tämligen förbluffande. Det finns mycket att göra här, hoppas det finns tillfälle att återkomma. Tack Johannes!

Mycket relevant iakttagelse och välformulerad kritik. Flera av de planer som prisats de senaste åren har av olika anledningar inte gått att genomföra och därför går slutresultatet inte att utvärdera. Det är märkligt att vi arkitekter, som arbetar med fysisk miljö i olika skalor, har ett pris som inte relaterar till det färdiga resultatet. Jämförelsen – att en byggnad skulle prisas på hur bra ritningarna var, eller hur väl samarbetet i en konsultgrupp har gått, även om den uppförda byggnaden hade förvanskats fullkomligt – framstår som närmast kontraproduktiv. Däremot vore det värt att istället instifta ett stadsbyggnadspris, som uppmärksammade utförda projekt i den urbana skalan.

En mycket intressant och klok reflektion, Johannes. Processen är visserligen intressant, särskilt för planerare, men då det idag ofta saknas ett fokus på gestaltning i planeringen redan av andra skäl, kan ett pris till ett genomfört område kanske lyfta frågan om hur en plats verkligen är att leva i och att uppleva. Det berör ju de som lever där, men också arkitekterna som försökt fylla planerna med byggnader.
Planering blir idag lätt frågor om lagstiftning, artskydd, ekonomi och hållbarhet utifrån andra aspekter än just hur något gestaltas på en viss, bestämd, plats. Detta kunde vara bra att lyfta i ett retrospektivt perspektiv genom ett omgjort eller nyinstiftat planpris.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel