Debatt

”Klok tillämpning av alléskyddet ökar städers krontäckning”

29 april 2020

Hårda krav för biotopskydd av alléer hindrar stadsutvecklingen och gör att färre alléer kommer till stånd. Tillämpningen av kraven borde ändras, skriver landskapsarkitekten Mattias Gustafsson.

Annons
Foto Martin Wahlborg/Istock

Alléträd i Göteborg.

Stadsträden är välkomna allierade i tillskapandet av långsiktigt robusta stadsstrukturer. Dessa växtvärldens jättar levererar en rad nyttor åt oss stadsbor, som att jämna ut temperaturer vid värmeböljor, dämpa höga dagvattenflöden och främja spridningsmöjligheterna för stadsfaunan. Värdet av träden som stadsbyggnadselement ska inte underskattas. Ju mer krontäckning desto bättre står stadsmiljön rustad när utmaningarna av klimatförändringarna blir allt skarpare.

Kommuner erfar att trädalléer, i vilket skick de än må vara, står i vägen för ny stadsutveckling

Just därför borde ju biotopskyddet för trädalléer vara en utmärkt idé. Dessvärre är verkligheten ofta mer komplex än vad regelverken klarar av att hantera. För nu håller synen på stadsträden att förändras, från allierad till hinder. Kommuner erfar att trädalléer, i vilket skick de än må vara, står i vägen för ny stadsutveckling. Vidsträckta trafikleder kan exempelvis inte konverteras till tilltajtade stadsgator på grund av rader av molokna lönnar som stått och stampat sedan 60-talet. Och i nya stadsutvecklingsområden väljs lösningen med alléträd i gaturummen bort på grund av omaket som alléskyddet för med sig. Naturvårdsverket – detta var väl aldrig tanken från början?

Annons

Ju äldre träd blir desto mer ökar det ekologiska värdet, till den dagen trädet av säkerhetsskäl måste tas ned. I dynamiska och levande stadslandskap behöver nya träd hela tiden planteras. Så snälla Länsstyrelserna – kan vi komma tillrätta med rädslan för biotopskyddet genom en mer genomtänkt tillämpning? Att konsekvent hävda biotopskydd på träd som råkar stå på rad, i vilken situation som helst och utan att väga in framtida mervärden som är möjliga att tillskapa – det borde vara tjänstefel. Vi behöver ju fler stadsträd, inte färre, för att säkerställa ekosystemtjänsterna i morgondagens hållbara stadslandskap.

Author no image

Mattias Gustafsson Landskapsarkitekt LAR/MSA och vd på Urbio

Relaterade artiklar:

6 kommentarer

Tack för era kommentarer och intressant att höra att fler än jag oroar sig för effekterna av biotopskyddet för alléställda träd i stadsmiljö. Hur lyfter vi bäst den här frågan till berörda myndigheter? Några idéer där?

Håller helt med. Biotopskyddet av alléer hör främst hemma i kulturlandskapen där många verkligen är hotade. Vi har projekt i städer där andra efterfrågade samhällsnyttiga förändringar inte blir av därför att mer än fem träd står på rad. Och då menar jag inte gator och vägar utan parker och gångmiljöer.

Mycket bra! Dagens lagformulering fungerar inte och leder inte bara till att ”molokna lönnar” längs trafikleder och på parkeringsplatser skyddas utan till att färre beställare vill planera för trädrader och allér, vilket ju går stick i stäv med ambitionen och vikten av att öka antalet träd i staden och anpassa vårt samhälle till ett förändrat klimat.

Håller helt med. Att definiera en värdefull allé som att det bara är träd i rad är som att säga att alla hus är lika mycket värda bara de står i ett kvarter.
Man borde göra en värdering av allén innan skyddet träder i kraft.

Mycket bra. Plantera fler träd, gärna på rad.

Fundamentalt och väl formulerat – borde spridas utanför arkitekternas krets!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel