Debatt

”Illa skött planärende hotar kulturmiljö från 1700-talet”

10 juni 2020

En malmgård från 1700-talet med orörd trädgård, en av de sista miljöerna i sitt slag i Stockholm, hotas av förfall och nybebyggelse. Staden måste bevara malmgårdsmiljön som en grön lunga i staden, skriver Arbetsgruppen för Hovings Malmgård.

Annons
Foto Jan Åhman

Trädgården vid Hovings malmgård.

 

Hovings malmgård ligger vid Danvikstull på östra Södermalm. Med sin trädgård är den typisk för de malmgårdar som adel och borgare uppförde på 1600- och 1700-talen. Samtidigt är den speciell. För att från början ha varit en del av Hovings tygfärgeri blev den i 130 år kopplad till en industri – Liljeholmens stearinfabrik, som 1839 grundades av företagaren och Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta. Malmgården blev ”herrgården” och med sin trädgård en blomstrande idyll i den bruksmiljö som växte fram med fabrik och arbetarbostäder.

Hovings malmgårds fasad mot Hammarby sjö. Foto: Sven Lorentzi

Annons

Idag är malmgården och trädgården allt som är kvar sedan fabriken flyttade. Hela fastigheten fick 1996 status som ”kulturreservat” i detaljplan. Trots detta, och trots att en erkänt seriös fastighetsägare som Einar Mattsson, EM, äger malmgården med tomträtt, har den förfallit så svårt att staden för två år sen inledde ett tillsynsärende med krav på upprustning. EM kommer nu med nya propåer att få bygga i trädgården och vill vänta med att göra upprustningen tills man fått besked om att kunna bygga nytt på tomten, vilket kommer att kräva ny detaljplan.

Detta är resultatet av ett illa skött planärende. När EM köpte huset år 2000 fick man samtidigt markanvisning av Stockholms stad för att bygga bostäder på tomten, trots att staden några år tidigare i sin egen detaljplan angett den som ett kulturreservat, som inte får bebyggas.

Oklara besked från staden och EM:s förhoppningar om att få bygga i trädgården har lagt en död hand över miljön och lett till husets förfall.

Modellbild av kommande nybyggen i kvarteret Persikan. Hovings malmgård med trädgård inringad. Foto: Tengbom/Stockholms stad

Bredvid malmgården och dess trädgård, på andra sidan Tegelviksgatan, breder kvarteret Persikan ut sig, platsen för SL:s gamla bussdepå. Snart byggs där 1 240 lägenheter. Trycket på östra Södermalms parker ökar dramatiskt när tusentals människor flyttar in. Antalet lägenheter har ökat med 50 procent under planprocessen. Med denna höga exploateringsgrad kommer husen att dominera området med sin täthet och höjd. ”En utmaning”, skriver stadsbyggnadskontoret.

Vi är en grupp medborgare som kämpar för att Hovings malmgård och trädgård skyddas och bevaras, enligt gällande detaljplan. Malmgårdsmiljön behövs inte minst som en grön lunga i en alltmer tätbebyggd stad. Allt fler ytor bebyggs, med få gröna inslag. Barnen får nöja sig med mindre ”utsläppsgårdar” eller hänvisas till parker. Hovings trädgård används redan idag spontant som en rast- och lekplats av barnen i skolorna intill.

Annons

Malmgårdens trädgård är en av de få öppna trädgårdar i sitt slag som finns kvar i Stockholm. Dess botaniska historia är känd och nedtecknad, med en statligt skyddad månghundraårig ek och fruktträd sannolikt från Hiertas tid. Nybebyggelse skulle spoliera hela miljön. Själva huset, uppfört 1770 av färgare Hoving och senare bebott av bland annat Hierta, står idag tomt. Här finns bevarad rumsindelning, väggmålningar och snickerier.

Stockholmsskildraren Per Anders Fogelström var en av dem som stred för att malmgården skulle bevaras som en öppen hemgård för söderborna. Många goda idéer om hur huset kan användas finns. Stockholms stad måste respektera malmgårdens väldokumenterade kulturvärden och gällande detaljplan, definitivt säga nej till förslag om ny bebyggelse på tomten och se till att trädgård och hus rustas.

Helene Broms Utställningsproducent

Sven Lorentzi Kulturgeograf och stadsplanerare

Magdalena Nordenson Journalist

Gå till nästa artikel