Debatt

”Hög tid att utveckla nya boendeformer för äldre”

24 juni 2020

Personer i särskilda boenden är en utsatt grupp under viruspandemin. Med en annan planering och utformning av lokalerna hade kanske smittspridningen kunnat reducerats. Här har vi arkitekter ett ansvar, skriver Catharina Nord, professor i fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola.

Annons
Foto Istock

Särskilda boenden är miljöer som i hög grad är i riskzonen att drabbas av allvarliga konsekvenser vid epidemier.

Risk för smitta och social distansering är i högsta grad rumsliga fenomen. Coronapandemin fick tidigt svåra konsekvenser när viruset spreds i särskilda boenden. Den pågående debatten lyfter bidragande orsaker som bristfällig tillgång till skyddsutrustning, personalens anställningsvillkor och tillgången till medicinsk vård men ingen har så här långt granskat den arkitektoniska utformningen av särskilda boenden. Det är en omsorgs- och boendemodell som i sin nuvarande form är mycket utsatt för virussmitta.

Den arkitektoniska utformningen och den kollektiva omsorgmodellen medför stora risker för smittoöverföring. Denna 24-timmars omsorgsform är förbehållen mycket gamla, multisjuka och svaga människor. Det gör särskilda boenden till miljöer som i hög grad är i riskzonen att drabbas av allvarliga konsekvenser vid epidemier. En vanlig vinterkräksjuka kan på kort tid slå ut praktiskt taget alla som bor i ett särskilt boende. Det finns anledning att begrunda vad en betydligt allvarligare virus som Corona kan åstadkomma i en sådan miljö.

Det är vackert tänkt och bäddar för en social gemenskap i livets sista tid. Den fungerar däremot betydligt sämre om man måste hålla de äldre åtskilda för att undvika smittorisk.

Annons

Den gängse utformningen av särskilda boenden är små lägenheter och generösa gemensamma utrymmen. Detta stöds av Boverkets byggregler 3:228 som i stort sett har sett likadan ut sen 1994 strax efter ädelreformen sjösattes. Samtidigt är den en modell som går tillbaka till medeltiden i brittiska almshouse. Frågan är om det är en tillräckligt god lösning för 2000-talet? BBR tillåter flytt av kvadratmetrar från enskilda lägenheter till direkt angränsande gemensamma utrymmen. Den arkitektoniska utformningen förutsätter en kollektiv omsorgsmodell där äldre äter tillsammans, umgås och tillbringar tiden med gemensamma aktiviteter. Det är vackert tänkt och bäddar för en social gemenskap i livets sista tid. Den fungerar däremot betydligt sämre om man måste hålla de äldre åtskilda för att undvika smittorisk. Den arkitektoniska utformningen tillsammans med den kollektiva omsorgsmodellen gör det svårt att undvika måltider och aktiviteter i grupp och det är inte etiskt försvarbart om ens möjligt att isolera människor i lägenheter som ofta är under 35 kvadratmeter (BBR 2:224).

Det är därför hög tid att utveckla nya boendeformer för äldre. Där har arkitekter en uppgift. I detta arbete är det nödvändigt att se arkitektur och omsorg som en helhet. Det urbana sammanhanget är också en viktig parameter. Det finns redan nya boendeformer i vardande som öppnar möjligheter att utveckla hybrider och nya alternativ, till exempel trygghetsboende. När trygghetsboende föreslogs i äldreboendeutredningen Bo bra hela livet (SOU 2008:113) var det en bostadslösning för äldre som upplever osäkerhet och rädsla men som inte nödvändigtvis har stora omsorgsbehov. Trygghetsboendena erbjuder en komplett lägenhet med kök, vardagsrum och sovrum. Hyresgästen kan biståndsbedömdas och få hemtjänst där liksom i alla andra bostäder.

I något fall i Sverige har man prövat permanent omsorgspersonal i trygghetsboende. Bredden i omsorgsbehoven hos de boende kan öka genom att de med större omsorgsbehov också kan bo där. Det ökar attraktiviteten i modellen. Trygghetsboendet utgör då heller inte en lika inlåsande miljö med mycket svaga människor som det särskilda boendet. Om social distansering vore nödvändig är det möjligt i en vanlig lägenhet i trygghetsboende.

Vi måste söka efter alla orsaker till spridning av coronaviruset och där ingår också att utveckla omsorgs- och boendeformer som är mer robusta mot epidemier än det särskilda boendet och som skulle ge våra äldre betydligt säkrare och tryggare bostäder.

Catharina Nord Arkitekt SAR/MSA och professor i fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola

3 kommentarer

Servicehus är en boendeform som försvinner. En gammal och nära vän bodde i ett servicehus de sista åren av sitt liv.. Han bodde i en tvårumslägenhet med sin fru som blev sjuk, senil och sängliggande och svårskött.Flyttade till ett sjukhem. Han bodde kvar. Servicehuset fungerade bra som princip men servicen urholkades tyvärr med åren.
Idén gick från början ut på att till huset koppla olika slg av aktiviteter och lokaler för föreningsverksamhet, restaurang, kulturaktiviteter… De boende hade tillgång till vård dygnet runt, allt efter behov. I servicehuset kunde tämligen friska gamla bo med tillgång till både själslig och kroppslig stimulans samtidigt som de som ville dra sig undan i sin lägenhet också kunde göra det.
Min vän fick plats i servicehuset genom att hans fru blev senil och svårskött. Vid deras inflyttning var fortfarande det mesta av den kulturella miljön i funktion, men krympte mer och mer, vilket troligen de allt hårdare villkoren för inflyttning i huset bidrog till. De boende blev allt svagare och multisjukare. Så var det inte tänkt från början.
Servicehusen blev alltför kostsamma för kommunen, i det här fallet Stockholm, och tömdes eller gjordes om till mer konventionella äldreboenden som i många fall dessutom överläts att drivas av privata, vinstdrivna vårdaktiebolag.. Min gamle vän dog småningom i sin lägenhet som då ingick i ett privat vinstdrivet företag. En helt annan omgivning än han från början befann sig i.
Min slutsats: behovet av gemensamma lokaler och träffpunkter avgörs helt och hållet av de boendes psykiska och fysiska tillstånd. Om de befinner sig mer eller mindre i ”sjukhemsstadiet” och nått och jämt orkar sitta uppe och äta utan hjälp har de liten nytta av gemensamhetslokaler.. Och det har varit en tendens under många år nu, eftersom det är billigare för kommunen om gamla vårdas hemma. Att få plats på äldreboende för den som önskar har blivit allt svårare.
Den arktektoniska utformningen av äldreboenden är naturligtvis helt beroende av vilka gamla som förväntas bo där.
För övrigt skriver jag under på Måns Hagbergs bild av äldreomsorgen i coronatider. Just nu är gamlas rätt till liv i äldreboenden hotad av godtycklig användning av palliativ vård som metod att förkorta gamlas liv.

Hej Måns. Ja äldres boende är ett stort paket där många olika aspekter ska rymmas och förhandlas. Du nämner några till här förutom de jag skrev om. Coronaepidemin kan kanske fungera som ett startskott för innovationer. Låt oss fortsätta samtalet om dessa. Arkitekters förmåga att finna på lösningar är väldigt viktiga här.

Bra skrivet! Men läget är ännu värre.

Nu under coronaepidemin ställs allt på sin spets. Det finns boenden som ”nollar” alla över en kam. Boendena kan inte erbjuda elementär sjukvård typ dropp och syrgas. Den som blir sjuk lämnas utan sjukvård på sitt rum. De som klarar sig kommer inte ut eftersom de inte får åka hiss själva och personalen inte hinner gå ut med en i taget.

Här i Norrköping lägger kommunen ner småskaliga boenden som uppskattas av personal, boende och anhöriga. I stället byggs femvåningshus. Det är inte unikt för Norrköping. I lilla Mockfjärd byggs likadant.

Det ligger mycket i det artikelförfattarna skriver om att de gemensamma utrymmena prioriterats för mycket. Alla är inte flockmänniskor. Vill helt enkelt inte sitta i ring kring samma TV och äta ihop med svårt sjuka. En egen lya med plats för eget liv, ja tack.

”Trygghetsboende”? Det exempel som byggts här i stan erbjuder fantastiskt hög hyra och att det finns ett utrymme på bottenplanet där kommunen kan hyra in hemtjänsten. Det har kommunen inte gjort.

En annan ingång är att ordna så att maka/make kan flytta med in på boendet. Det finns exempel. Men då den sjuke dör åker den vid det laget äldre makan/maken ut och har ingenstans att ta vägen.

THAT is no country for old men.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel