”Förslaget om certifierade projekteringsföretag är huvudlöst”

Det behövs fler och billigare bostäder, cirka 530 000 fram till 2029 enligt Boverkets beräkningar. Det är bakgrunden till regeringens nya lagförslag Certifierade byggprojekteringsföretag – en mer förutsägbar byggprocess.

I lagrådsremissen utpekas kommunernas granskningsprocess och olika tolkningar av Boverkets byggregler (BBR) som fördyrande för bostadsbyggandet, speciellt serietillverkade sådana. Därför föreslår regeringen som en quickfix att ett certifierat byggprojekteringsföretag ska göra granskningen istället, om byggherren så önskar. Kommunen ska bara skriva på bygglovet och startbeskedet in blanco, så att säga. Byggnadsnämnden har fortfarande ett tillsynsansvar, men när slutbeskedet ges är det för sent att göra större ändringar i en byggnad. Felaktigheterna blir bestående. Det vet alla.

Vi i Tillgänglighetssakkunnigas riksförening (TILRF) anser att regeringens förslag är huvudlöst och kommer att leda till stora försämringar för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Bristen på kunskap är stor hos byggherrar och projektörer. Olikheter i tolkningen kommer inte att försvinna för att granskningen flyttas till andra aktörer. Det grundläggande problemet är otydligheten i föreskrifter och lagstiftning. Det är där förändringen måste ske om tolkningsutrymmet ska bli mindre.

Det är oklart vilka krav som kommer att ställas på ett certifierat byggprojekteringsföretag. Boverket ska ta fram föreskrifter. Enligt lagförslaget ska de ha ett kvalitetsledningssystem samt särskild sakkunskap och erfarenhet i berörda delar av PBL. Certifieringskraven ställs på företagsnivå, inte individnivå. Sakkunskapen ska säkerställas genom kontroller och rutiner, inte styrkas genom individuella prov som vid personcertifiering. Räcker det för att säkerställa en tillräcklig kunskapsnivå, undrar vi i TILRF?

Det framgår inte i förslaget om ett bolag ska ha alla discipliner in house så att säga, eller om olika konsultbolag ska kunna bli certifierade inom sitt område. Systemet riskerar att bli komplext och inte kostnadseffektivt. Det är mycket få konsultbolag som har alla discipliner inom alla nio tekniska egenskapsområden i PBL (bärförmåga, säkerhet, brand, tillgänglighet och så vidare). Svårigheter finns också om flera certifierade teknikkonsulter ska ingå i ett byggprojekt. Vem har tolkningsföreträde om olika tekniska egenskapskrav ställs mot varandra?

Byggherren kan också själv bli ett certifierat byggprojekteringsföretag och därmed bestämma hur funktionskraven i BBR ska tolkas, utan extern inblandning.  Krav som inte känns så viktiga kan lätt prioriteras bort av kostnadsskäl. Med de förändringar som planeras i BBR, där allmänna råd och hänvisningar till standarder tas bort och bara funktionskraven ska finnas kvar, blir otydligheten och tolkningsutrymmet större. Det är oroande. Det krävs mycket kunskap för att till exempel veta hur en säker trappa ska se ut (ett av funktionskraven i BBR), om detaljkraven tas bort. Den kunskapen finns inte i byggbranschen idag.

Kommunerna har ett samhällsansvar för att det byggs funktionella och tillgängliga bostäder. Det har inte byggherren. Kommunerna får också bära kostnaden för bristande tillgänglighet genom bostadsanpassningsbidragen. Då är det väl rimligt att de också kan göra en granskning vid bygglov och startbesked?

Vi i TILRF undrar vem som egentligen kommer gynnas av förändringarna? Vi ser dessvärre, att det inte kommer gynna god arkitektur eller leda till billigare bostäder som fungerar för alla.