”Ett fastighets­kontor kan spara både pengar och miljö”

Under ett av de senaste sammanträdena i Varbergs kommunfullmäktige debatterades kommande budget under en hel dag. Man visade både enighet och oenighet om siffror som egentligen bara handlade om någon miljon kronor i skillnad, från den ena budgeten till den andra. Samtidigt pågår ett allvarligt slöseri med våra skattemedel i den ena entreprenadupphandlingen efter den andra. Man tycks sila mygg och svälja kameler?

Många kommuner, kanske de flesta, har ett eget fastighetskontor där man har en samlad personalkompetens i frågor som handlar om fastighetsförvaltning och skötsel, upphandling av konsult- och entreprenadtjänster, med mera.

I ärenden, som handlar om kommande skolentreprenader, handlar man först upp en arkitekt med erfarenhet av just skolplaneringsfrågor och tillsammans med denna och representanter från lärarkåren leder man ett första steg som handlar om att ta fram programhandlingar i form av skisser/ritningar och beskrivningar. Med dessa som underlag kan man göra en grov kostnadskalkyl inför en kommande investering för att sedan redovisa det utförda arbetet i den politiska organisationen.

Efter klartecken utförs en förprojektering, där det kommande byggnadsprojektet preciseras alltmer med hjälp av arkitekten och upphandlade övriga konsulttjänster. När dessa nya handlingar är färdigställda genomförs en mer preciserad kostnadsuppskattning/beräkning inför politiska beslut.

Därefter genomförs en projektering, som underlag för en entreprenadupphandling, där alla intresserade entreprenörer får exakt lika handlingar att lämna anbud på, i en anbudskonkurrens.

Lärarna har exakt kunskap om vilken miljö man i framtiden kommer att arbeta i och kommunen vet, efter inlämnade anbud, exakt vad det uppförda projektet kommer att kosta. Genom att redan nu ha bestämt ytskikt och tekniskt utförande får man även ett bra underlag inför framtida underhållsplanering.

I kommande Håstensskole-projektet i Varberg görs precis tvärtom. Man handlar upp entreprenören innan man vet vad som skall byggas och innan lärarna vet vilken miljö som man kommer att arbeta i. Ja det är till och med så att man egentligen inte har en aning om vad det kommer att kosta, då man endast använder sig av ”nyckeltalssiffror” i upphandlingen. Skall man verkligen köpa grisen i säcken?

Samtidigt med detta tänker man riva en 50-årig skolbyggnad, som kanske har ett restvärde på upp till 250 miljoner? Att restaurera, renovera och modernisera i stället för att riva spar inte enbart kostnader utan är också en aktiv insats för miljön och klimatet.

Bara detta enstaka projekt riskerar ett penningslöseri på ett par 100 miljoner kronor. Och det finns många fler; såsom en ny skola i Tångaberg, om- och tillbyggnad av Väröbackaskolan, tillbyggnad av Trönninge skola, totaländring av PS gymnasiet och ett flertal förskolor i hela kommunen.

Ett program- och projekteringsarbete kostar några procent av ett projekts totalkostnad, men det är i det skedet som varje projekt definieras samt att alla övriga och framtida kostnader kan begränsas och bestämmas.

Om Varbergs kommun organiserar och upprättar ett fastighetskontor skulle det kunna sparas många 100 miljoner av våra skattemedel, jämfört dagens upphandlingsförfarande, samt även i framtida minskade driftskostnader. Hur många i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige är intresserade av att räkna och hur många är intresserade av att stoppa pågående slöseri? Kommunstyrelsens ordförande är ju ekonom. Finns det fler?

Thomas Ericsson är Arkitekt SAR/MSA.