Debatt

”Återinför fler traditionella former av delningsekonomi!”

9 september 2021

Minns ni de delade tvättstugorna? Eller borde vi döpa om dem till co-washing spaces? Det finns mycket trender och innovationer när det gäller delningsekonomi i nyproduktionen. Men vad hände med de traditionella formerna? skriver Mattias Andreassen och Eva Grahn.

Annons
Illustration Thomas Sandell

Skiss över delade utrymmen i fastighet, av Thomas Sandell.

Koncepten delningsekonomi och cirkulär ekonomi har rusat i popularitet de senaste åren. I dagens nyproduktioner ser vi konceptet ta sig form i nya funktioner så som exempelvis bil- och cykelpooler, cykelkök och aktivitetsbaserade kontor med delade arbetsplatser.

Mycket pekar mot att delningsekonomin går mot en ljusnande framtid: Naturvårdsverket lyfter delningsekonomi som en åtgärd för bygg- och fastighetssektorn att nå netto-noll utsläpp på sikt, och enligt studier ökar intresset för olika delningsformer hos svenskar. En sammanställning gjord av SCB visar att ungefär hälften av bostadsrättsinnehavarna kan tänka sig att dela både gymredskap och verktyg med grannarna, medan var tredje kan tänka sig dela cykel, bil och böcker.

Vi välkomnar självfallet nytänkande åtgärder som bidrar till att sänka klimatutsläppen från bygg- och fastighetssektorn. Men i detta rus av trender och innovationer kan vi inte undgå att ställa oss frågan: Vad hände med de traditionella formerna av delningsekonomi i nyproduktioner?

Annons

Sverige har en lång tradition av att dela, bland annat genom delandet av tvättstugor och föreningslokaler. Men hur många nyproducerade bostäder ser vi idag med t.ex. gemensamma tvättstugor? Istället för tre tvättmaskiner per trapphus köps ett 30-tal in, en för varje lägenhet.

Enligt våra beräkningar har fastigheter med gemensamma tvättstugor en lägre energiförbrukning totalt sett, men missgynnas i dagens energideklarationer. Detta på grund av att energi till den gemensamma tvättstugan räknas som fastighetsenergi, och inräknas därmed i energideklarationen, medan el för privata tvättmaskiner går under hushållsel, vilket inte inräknas i energideklarationen. Sett till total klimatpåverkan är skillnaderna ännu större i och med den högre materialåtgången vid tillverkning. Vi ser dock en potential för kommande klimatdeklarationer att kunna rätta till denna felaktiga bestraffning som gemensamhetsutrymmena tidigare utsatts för.

Enligt våra beräkningar har fastigheter med gemensamma tvättstugor en lägre energiförbrukning totalt sett, men missgynnas i dagens energideklarationer.

Inte heller är det speciellt ofta man ser föreningslokaler eller andra gemensamhetsutrymmen i nyproduktioner idag, trots att studier de senaste åren visar att Stockholmare i åldern 18–35 år gärna avstår till exempel privat matsal, balkong eller tvättmaskin, under förutsättningen att dessa finns som gemensamhetsutrymmen i byggnaden.

Den öppna planlösningen som allt som oftast används idag inom nyproducerade bostäder försvårar för flera människor att samtidigt utnyttja ytorna för olika aktiviteter. Kanske har detta blivit tydligare nu när många jobbar hemifrån? Med dagens hemarbete har just koncepten co-working space och närkontor fått ett uppsving, och vi ponerar om inte denna typ av gemensamhetsutrymmen kan komma att bli det nya svarta, post-corona.

Riksbyggen tillhandahåller redan gemensamma tvättstugor i flertalet av sina hyresrätter, och ser både en stor uppskattning hos de boende och en ökad efterfrågan på andra co-sharing spaces.

Annons

Vi ser att återinförandet av gemensamhetsutrymmen och återgången till mer traditionella planlösningar i nyproduktioner skulle tillhandahålla möjligheten att leva mer hållbart genom högre energieffektivitet, mindre klimatpåverkan, och genom att minska resursåtgången och effektivisera kapacitetsutnyttjandet.

Gemensamhetsutrymmen skulle även bidra till större möjligheter för fler små, billigare lägenheter med en mer trivsam boendemiljö för de som inte har råd att bo större idag, till exempel unga.

Vi vill därför slå ett slag för fler traditionella former av delningsekonomi i nyproduktioner idag!

Mattias Andreassen affärsområdeschef Buildings, Afry

Eva Grahn affärsutvecklare hyresrätter, Riksbyggen

2 kommentarer

Håller med artikelförfattarna. Jag har använt gemensam tvättstuga i över 30 år och det har generellt funkat bra.
Ska klimatpåverkan minskas så kan vi inte fortsätta med ett system som bygger på att alla ska ha egna maskiner för allt. Med gemensam tvättstuga kan man också spara yta i lägenheterna. Men de flesta bostadsbolag vill ändå inte bygga så, idag har det blivit norm med egna maskiner.

Tvättstugorna hade både för- och nackdelar. Artikelförfattarna tar upp fördelarna.

David Batra har ju skrivit episkt om tvättstugeludd. Delningsekonomin funkar bäst för den som inte är så noga och för hustomtarna som gillar att göra i ordning. Men inte för alla.

Tvättstugekonflikter lär vara en av de vanligaste vantrivselfaktorerna. En gång gav vi upp och flyttade p g a ständiga bråk. Andra nackdelar är otryggheten i tvättstugan, särskilt om den ligger nere i källaren.

Där jag bor nu är tvättstugan föredömligt anordnad på gården. Full insyn från många fönster. Och grannarna är bra. Men vi tröttnade ändå på att behöva göra rent grejorna för att kunna tvätta. Särskilt kondensorn i torktumlaren. Det blev stopp i hon då man försökte spola kondensorn ren.

Lös de problemen och tvättstugorna kanske kan komma tillbaka!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel