Debatt

”Artskydd dikterar villkor för stadsbyggande”

2 september 2020

Artskyddet införlivades i svensk lag utan att någon konsekvensanalys gjordes om vad dess tillämpning skulle innebära för samhället, inte minst planering och byggande. Nu ser vi resultatet: Detaljplaneringen har blivit rättsosäker och tar allt längre tid, skriver Djana Micanovic, planchef i Växjö.

Annons
Foto Hans Hillewaert

Den fridlysta orkidén knärot är ett exempel på växt som kan ge upphov till segdragna rättsliga prövningar.

Planering är alltid en avvägning mellan olika intressen men på senare år finns det allt fler områden som har tolkningsföreträde såsom riksintressen, jordbruksmark, strandskydd och artskydd. Tillsammans med en konservativ tillämpning från myndigheter och domstolar där blick för helheten saknas skapar det en ohållbar situation.

Enligt artskyddsförordningen är alla fåglar, grod- och kräldjur och ytterligare cirka 300 djurarter, växter, svampar och lavar fridlysta. Det innebär att man inte får döda, skada, fånga eller störa dem. Innan man ska börja med en detaljplan överhuvudtaget nu, måste man kartlägga alla dessa arter och säkerställa dess överlevnad, innan vi kan börja planera för vad människan och samhället i övrigt behöver. Den mark som ”blir över” när artskyddet har lagt beslag på sin livsmiljö är det vi har att jobba med i detaljplaner, men även bygglov påverkas.

Även om man har gjort alla utredningar och vet var alla arter finns/inte finns, för tillfället, är man ändå inte säker på att vägen eller bostadshuset kan byggas (eller taket läggas om) eftersom: ”En lagakraftvunnen detaljplan, ett bygglov eller en arbetsplan för väg innebär inte att en åtgärd som är förbjuden i 4 § artskyddsförordningen får ske utan en dispens enligt 14 § samma förordning. En dispens bör sökas i så tidigt skede som möjligt i handläggningen av sådana ärenden för att säkra en så bra lösning som möjligt.” (citat från Bilaga 6 Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen).

Annons

Dessutom saknas det expertis och kunskap om alla skyddade arter inom kommuner och länsstyrelser för att kunna upprätthålla artskyddsförordningens bestämmelser. Tiden som krävs för alla arter som ska utredas och som sista utväg dispensprövas ska vi inte ens tala om.

I ett mejl till Sveriges kommuner den 11 augusti 2020 uppmanar Sveriges kommuner och regioner, SKR, att kommunerna bör se över sin delegationsordning då ett särskilt beslut ska fattas angående betydande miljöpåverkan för nya detaljplaner efter 1 april 2020. I samma mejl hänvisas till Boverkets kunskapsbank där man kan läsa hur kommunerna ska tänka och komma fram till om en detaljplan kan medföra betydande miljöpåverkan.

Artskyddet införlivades in i svensk lag utan att någon konsekvensanalys har gjorts om vad dess tillämpning skulle innebära för samhället, inte minst planering och byggande som regleras enligt Plan- och bygglagen

Det är inte det särskilda beslutet i sig som är nytt utan vad som avses eller numera ingår i betydande miljöpåverkan. Var gränsen för betydande miljöpåverkan går är inte närmare preciserat, skriver Boverket. Kommunen måste göra en bedömning i varje enskilt fall. Ett antal rättsfall angående artskydd, där domstolar har uttalat sig i frågan om betydande miljöpåverkan, redovisas på Boverkets hemsida.

Det är dags för regeringen att göra om och göra rätt när det gäller artskyddsförordningen. Artskyddet införlivades in i svensk lag utan att någon konsekvensanalys har gjorts om vad dess tillämpning skulle innebära för samhället, inte minst planering och byggande som regleras enligt Plan- och bygglagen, PBL. Vägledning skulle ges via rättsfall och domar, vilket kommer att ta tid, och planprocessen blir ännu mer tidskrävande och rättsosäker.

Eftersom artskydd är en ”förbudslag” lägger sig den över allt annat och andra intressen. Enligt PBL ska allmänna och enskilda intressen vägas ihop. Miljöbalken och artskyddsförordningen behöver inte vägas mot andra intressen utan står över PBL. Det är otydligt när, var och hur dispenser kan ges vilket skapar långa och svårbedömda tillståndsprövningar när det gäller detaljplanering, bygglov och anläggningar för samhällsviktig infrastruktur.

Annons

Under tiden görs otaliga statliga utredningar om att förenkla och kanske snabba på planering och byggande i Sverige som Ett snabbare bostadsbyggande och Detaljplanekravet. Nu senast en ”typhusutredning” om bostadsbyggandet, Hur påverkar kommunens agerande bostadsbyggande?,  samtidigt som staten inte har en överblick av alla lagar som styr byggande och planering.

Djana Micanovic Arkitekt MSA, planchef i Växjö kommun

Gå till nästa artikel