Debatt

”Arkitektprovet behöver göras om”

11 september 2019

Hur rättvist är det att förvänta sig att sökande till arkitektutbildningen ska ha den tid och de resurser det krävs för att genomföra Arkitektprovet? Det är långt ifrån säkert att alla som vill söka har de möjligheterna, skriver Axel Sonesson.

Annons
Annons
Foto Istock

Omkring 700 hemuppgifter lämnades in till Arkitektprovet 2019 och efter bedömning gick 372 vidare till provdagarna. 342 prov genomfördes, enligt Arkitektprovet.se.

I år gjorde jag arkitektprovet för andra gången. För att göra en lång historia kort var jag tvungen att söka in till arkitektutbildningen en andra gång för att kunna byta från en skola till en annan och därefter tillgodoräkna mina poäng värda fyra års heltidsstudier. Det faktum att rörligheten mellan arkitektskolorna för en student är begränsad på det viset är värt en egen diskussion, men i den här texten vill jag rikta min kritik mot arkitektprovet.

Hemuppgiften är inget du trollar fram på en eftermiddag; det är oftast modellbyggen som kräver mycket tid, material och verktyg.

Det som jag mest förvånas över är hur omfattande arkitektprovet är. Deltagare förväntas göra en hemuppgift och sedan närvara vid två provdagar. Hemuppgiften är inget du trollar fram på en eftermiddag; det är oftast modellbyggen som kräver mycket tid, material och verktyg. I år lade jag ner minst en arbetsvecka på uppgiften och inköp av material blev dyrt. De flesta vill nog hellre lägga lite för mycket tid och pengar än för lite, för resultatet avgör om du får gå vidare till provdagarna. Dessa två dagar innebar för mig som heltidsarbetande (praktik) två dagar semester.

Annons
Annons

Frågan är hur rättvist det är att förvänta sig att sökande ska lägga ner dessa resurser på ett prov? Det är långt ifrån säkert att alla som vill göra provet har möjligheten att närvara två dagar och lägga ner ordentligt med tid på sin hemuppgift.

För vad är det egentligen arkitektprovet prövar som kräver detta omfattande prov? Det som arkitektprovet säger sig pröva, är enligt min mening långt ifrån de färdigheter som en arkitekt bör besitta. Exempelvis bestod provuppgifterna huvudsakligen av skissuppgifter, men få handlade om att förmedla rumsliga uttryck. Istället handlade provet om att skissa djur, göra collage av silkespapper och designa affischer. Var det intagningsprovet till Konstfack jag hade hamnat på?

Att provet främst testar talangen med pennan är värt att ifrågasätta då arbetssättet både i utbildningen och yrket idag huvudsakligen är digital. Risken är att de som inte besitter en stor fallenhet för teckning förses med ett stort handikapp. Att bygga modell är dock ett universellt uttryckssätt som används både inom utbildningen i Sverige, utomlands och ofta inom branschen, och kräver inga särskilda förkunskaper.

Det är inget obekant fenomen att det akademiska arbetssättet dåligt representerar det inom branschen. Det är en åsikt jag vet flera av mina klasskamrater på CTH delar med mig. Ibland undrar jag om jag inte fått lika många högskolepoäng för att koka lakan med gurkmeja och rostiga spikar (en kurs i organisk tygfärgning) som att faktiskt lära mig hur bäst värmeisolera en vägg. Jag väntar fortfarande på att min chef ska fråga hur vi bäst levererar ett purpurfärgat tygprov skapat på organisk väg till en kund.

Axel Sonesson Arkitekt MSA

4 kommentarer

Vill absolut inte förringa vikten av skiss eller andra analoga metoder som verktyg i utbildningen; min poäng var att provet just detta år hamnade långt utanför vad som utbildningen handlar om. Jag gjorde samma prov som du för 5 år sedan och håller med dig om att det var relevanta uppgifter. Oavsett om du är heltidsarbetande, student, eller arbetslös, tycker jag det är värt att ifryågasätta provets resurskrävande format.

Arkitektprovet är ju lite krävande på tid. Men att komma in med högskoleprovet är också det, samt möjligtvis att satsa för att få de gymnasiala betygen som krävs. Om man ska prata om vad är ‘demokratisk’, svarar jag att det är mycket inkluderande att alla får möjligheten att komma in med olika vägar.

Det verkar som en exceptionell situation där du behövde gå om provet och lägga tiden på det igen. Då kan man vara rättmätigt missnöjd men jag tror att det är lite orättvist att kritisera provet på det här sättet baserat på just dina förutsättningar.

I min erfarenhet var provet inte alls lika krävande på pengar som du påstår. När jag gjorde mitt arkitektprov bestod modellmaterialet för hemmaprovet av en mjölkkartong och en valnöt; kostnaden var några kronor för valnöten men jag fick äta den efteråt! Visst kan man köpa hur många fina tuschpennor och proffsiga prylar som helst, men jag har också sett några lyckade prov som gjordes med endast blyerts eller kulpenna.

Och provet som jag gjorde handlade mycket om rumsliga uttryck, fast det var i en mer abstrakt form än ‘rita en byggnad eller ett rum’. Att kunna skissa och skapa är den mest fundamentala färdigheten för någon som ska börja på linjen – byggnadsnormer och digitala tekniker kan man lära sig längs vägen.

Jag vet precis vad utbildningen ställer för krav och känner inte igen mig att utbildningen skulle vara så prövande som du påstår. Tvärtom upplever jag att andra utbildningar är betydligt tuffare. Poängen är inte att arkitektprovet (eller utbildningen) ska bli lättare, utan att det är odemokratiskt av skolorna att begära de resurser som både hemuppgiften och provdagarna kräver. Hela idén med provet är ju som du säger att tillgängliggöra utbildningen för en bredare grupp, men blir inte det meningslöst om man utesluter en annan, som inte kan, exemplevis av ekonomiska skäl närvara två heldagar + producera en krävande modell? Vilka andra inträdesprov vet du som kostar tusenlappar att genomföra?

Det är inte en allmän rättighet att bli antagen till arkitektutbildningen. Provet ger en försmak på den ansträngning och de uppoffringar du senare får göra på själva utbildningen och i yrkeslivet. Det är ingen ”tårtpromenad”, som många kanske tror.

Arkitektprovet är en fin möjlighet att komma in på utbildningen, trots otillräckliga gymnasiebetyg. Tvekar du inför utmaningen, kanske yrket inte är för dig? Bättre i så fall att du väljer något där klimatet inte är lika tufft.

Om du tvärtom väljer att anta utmaningen, så vill jag lyckönska dig till ditt val och mana dig att inte ge upp! Det kanske inte finns en potta med guld i slutet av regnbågen, men ett yrke där du är i din roll 24-7.

Jag sökte i fem år innan jag blev antagen. Det var det värt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel