Därför kommer AI förändra arkitektyrket
Hypersnabb skissmaskin, lekfullt bollplank och högpresterande dataanalytiker – AI skakar om branschen. Arkitekten pratar med personer som redan använder de nya verktygen i sina projekt och experter inom artificiell intelligens. Alla är överens om en sak: AI kommer att förändra yrket.
Det är en relativt stram villa, med panoramafönster, grått plåttak och fasad i sibirisk lärk. Altan i söderläge och öppen planlösning. Ingenting väcker särskilt många frågor – om man inte känner till bakgrunden. Skissen till huset är nämligen framtagen med hjälp av artificiell intelligens.
Det är svensktyske Ben Grubert som ligger bakom. Han är en så kallad ”early adopter” av AI, och har redan använt tekniken i flera projekt.
– Här i Sverige ritar jag främst villor, säger han.
AI har varit på allas läppar det senaste året. Techjättar har undertecknat upprop mot tekniken, regeringar har tagit fram AI-strategier och experter har varnat för att jobb kan försvinna.
Svensktyska arkitekten Ben Grubert, vd för Ben Grubert architecture, har börjat använda AI när han skissar på byggnader. Villan på bilden är byggd efter ritningar som tagits fram med hjälp av AI. Han är själv imponerad av tekniken.
En av branscherna som sägs kunna påverkas allra mest är arkitekternas.
Men hur, egentligen? Och vad innebär AI för arbetsmarknaden?
Arkitekten har frågat arkitekter och akademiker, som på olika sätt befattat sig med frågan, hur de tror att saker kommer att förändras.
Svaren skiljer sig stort. Men alla är överens om en sak: AI kommer att förändra yrket.
Tillbaka till Ben Grubert. Han är uppvuxen i Hamburg och har arbetat länge för Zaha Hadids kontor, ett kontor som är världskänt för sin teknikoptimism. I dag är han vd på Ben Grubert architecture.
Jag kan ta fram 20 olika skissförslag inom två timmar. Det sparar mycket pengar för kunden, som får mer för sina timmar.
Han använder AI främst i gestaltningsprocessen, men även för vissa planlösningar.
– Man kan inte använda det för konstruktionsritningar än. Men jag kan ta fram 20 olika skissförslag inom två timmar. Det sparar mycket pengar för kunden, som får mer för sina timmar.
Det är bland annat Midjourney som gäller, ett så kallat generativt AI-program, där man matar in textinformation och får ut en bild. Stable diffusion och Dall-e är två liknande program.
Ben Grubert använder också redskapet Lookx, ett nytt program, som tagits fram specifikt för arkitekter.
Han är imponerad av det han har sett.
– Jag har designat hus i elva tolv år. Och jag har märkt att AI, som kan använda sig av biljoner parametrar för att generera arkitektur, är bättre än jag. Det är helt enkelt så.
På andra sidan Öresund har man också börjat tillämpa tekniken. Henning Larsens kontor i Köpenhamn har redan använt AI i flera sammanhang. Till exempel skapade de olika vädersimulationer för en arkitekttävling om ett projekt i Trondheim i Norge, en av Europas mest regniga städer.
– Vårt koncept var att skapa ett väldigt mysigt, varmt och avslappnat bostadsområde, med låga hus. På bilderna ville vi illustrera kontrasterna mellan det kalla och våta vädret, och vårt varma mikroklimat, säger Signe Kongebro, partner och global designchef för urbanism på Henning Larsen.
På arkitektbyrån Henning Larsen i Danmark har man använt AI bland annat för att ta fram miljöskisser. På bilden har de låtit AI:n skapa ett regnigt och ruskigt klimat för ett tävlingsförslag i norska Trondheim.
Utifrån väderdata skapade de flera olika miljörenderingar. De vann inte tävlingen, men var nöjda med AI-erfarenheterna.
– Det är enklare i den kreativa beslutsfattandet när man har bilder att utgå ifrån, i stället för att bara prata om det, säger Signe Kongebro.
I vanliga fall hade vår visualiseringsbyrå skickat ett förslag, sedan hade vi kunnat säga ”nej, vi behöver lite sämre väder”, sedan hade de återkommit med ett nytt förslag. Det hade tagit flera dagar.
Enligt henne har det varit svårt att skapa realistiska visualiseringar tidigare. Med AI får de ett mer naturligt utseende, som dessutom kan tas fram snabbare.
– I vanliga fall hade vår visualiseringsbyrå skickat ett förslag, sedan hade vi kunnat säga ”nej, vi behöver lite sämre väder”, sedan hade de återkommit med ett nytt förslag. Det hade tagit flera dagar.
Hon tror inte att AI kommer att designa Henning Larsens hus i framtiden, utan det kommer fortfarande vara mänskliga arkitekter som signerar slutskisserna. Men det kan vara ett användbart redskap, anser hon. Hon jämför det med hur det är i dag, när erfarna arkitekter fattar avgörande beslut, medan yngre medarbetare står för det handgripliga arbetet – uppgifter som AI kan ta över.
– Det är som att ha en praktikant med superkrafter, säger Signe Kongebro.
Många hoppas att teknologin även kan användas inom andra områden, som stadsplanering.
Erik Telldén, planeringsarkitekt och AI-forskare vid Linköpings universitet, håller just nu på med ett projekt där han och hans kolleger använder AI och maskininlärning för att analysera ytor och material i ett par svenska städer i stor skala, utifrån bilder.
– Tanken är att få en väldigt god och kvantitativ nulägesbeskrivning av städernas innehåll, säger han.
Erik Telldén tror att AI kan användas bland annat för att beräkna materialanvändning, vilket kan användas för att analysera bullernivåer och användning av grönytor. Bilden är ett exempel på hur en sådan materialklassning kan illustreras.
Han tror att AI kan bli ett praktiskt redskap för kommuners stadsbyggnadsavdelningar.
– Vet du till exempel vad det finns för olika markmaterial i en stad, kan du göra mycket mer träffsäkra analyser av exempelvis buller, eller om det finns tillräckligt mycket grönska.
Men vad innebär AI för det arkitektoniska uttrycket? I debatten framhålls ofta futuristiska blandningar av jugend och high tech, färgglada slott och böljande skyskrapor – bilder som ser ut att vara hämtade ur sci fi-filmer.
Vet du till exempel vad det finns för olika markmaterial i en stad, kan du göra mycket mer träffsäkra analyser av exempelvis buller, eller om det finns tillräckligt mycket grönska.
Erik Telldén tror att det kan bli mer lekfull arkitektur med AI.
– Jag tror att AI kan bidra till en ökad variation, att man får en ökad kreativitet i skapandeprocessen, som kanske hade begränsats av kostnadsramar tidigare. Man kan stresstesta både gestaltningen och funktionen, säger han.
Han får medhåll av Petra Jenning, innovationsledare på Fojab, som hoppas på mer lokala uttryck.
– Jag hoppas att vi kan jobba mer med det unika i platsen, med lokala material och återbruk. Smart användning av data gör att vi kan hantera en högre komplexitet. Mycket av den byggnadstradition vi har i dag handlar om att minska komplexiteten.
Men trots de kreativa möjligheterna, tror Erik Telldén att det finns en risk att arkitekter blir slappa.
– Det finns en risk att man blir lite lat och inte tänker utanför boxen. Att vissa bara arbetar utifrån AI:ns tränade parametrar, säger han.
Kan AI alltså leda till att arkitekturen delas upp i två klasser – arkitektritade respektive datorritade byggnader?
Signe Kongebro, på Henning Larsen, är inne på det spåret. Hon oroar sig för att byggherrar kan kringgå arkitekter om ett par år, och bygga hus som ritats helt utan mänsklig hand.
– I mellanstora städer, där kommunen kanske inte är så måna om estetiken och arkitekturen, kan vi komma att få se mycket AI-design, säger hon.
AI-arkitekturen har hittills inte imponerat på henne.
– Jag har inte sett något banbrytande än. Men jag är förstås öppen för att det kan ske i framtiden.
Hon oroar sig också för att AI ökar risken för plagiat och att företagshemligheter sprids, när byråerna använder sig av open source-program – alltså sådana som utgår från öppen data.
Henning Larsens kontor utvecklar redan i dag ett eget AI-verktyg, som inte är tillgängligt för allmänheten.
– Jag tror att vi kommer att gå från att alla använder open source, till att de större företagen skapar intern programvara för AI- och maskinlärning. Men det innebär också att man går miste om den kreativa potentialen i open source, säger Signe Kongebro.
Och vad säger studenterna? Tor Lindstrand, delägare i LLP arkitektkontor och lärare i inredningsarkitektur på Konstfack, har testat på flera AI-program.
Men bland hans studenter är intresset större för det hantverksmässiga, än för det digitala.
– Det finns ett starkt ökat intresse för det analoga och taktila, kanske som ett slags motreaktion mot det digitala och bildmässiga, säger Tor Lindstrand.
Och hur blir det med jobben, då? De flesta som Arkitekten pratat med uppfattar att många av de enklare arbetsuppgifterna kan försvinna.
– Jag tror att man kan effektivisera väldigt många moment i branschen, säger Erik Telldén.
Petra Jenning på Fojab varnar för att inte hänga med i utvecklingen.
– Om vi sitter tillbakalutade och säger ”det där rör vi inte”, så finns det en risk att halka efter. Men den som lär sig samarbeta med AI, kan få en superförmåga.
AI behöver alltså inte betyda slutet för branschen.
Tor Lindstrand påpekar att tongångarna var snarlika när CAD började användas, och det blev inte den undergång som vissa befarade.
Däremot kan arkitektyrket få ett nytt fokus när AI slår igenom på bred front, tror han.
Det övermättade bildflödet gör oss kanske till slut mätta. Det kan öppna för ett mer konstnärligt sökande.
– Det konstnärliga får förhoppningsvis högre status än i dag. Det övermättade bildflödet gör oss kanske till slut mätta. Det kan öppna för ett mer konstnärligt sökande, säger Tor Lindstrand.
Signe Kongebro, på Henning Larsen, hoppas också att arkitekter kan få mer tid för det kreativa arbetet i framtiden.
– 80 procent av det vi gör kan automatiseras av AI. En pessimist kan säga att 80 procent kan förlora sina jobb. Men den positiva säger att vi arkitekter i stället får möjlighet att ägna oss mer åt de roliga 20 procenten.
