Nya LAS väcker mycket känslor vid upp­sägning

Från den 1 oktober 2022 gäller nya regler i LAS, lagen som reglerar anställningsskydd för anställda. Datumet blev också starten på den våg av varsel och uppsägningar på grund av arbetsbrist som har sköljt över stora delar av arkitektbranschen. 

Att varslen började läggas i samband med att de nya lasreglerna infördes kan vara en slump, men de ger arbetsgivarna helt nya möjligheter att välja vilka som inte ska sägas upp. 

Många känner till turordningsreglerna och begreppet ”sist in först ut” är ganska vedertaget på svensk arbetsmarknad. Det fanns vissa möjligheter att göra undantag från turordningslistan redan tidigare. Men sedan ett år tillbaka har arbetsgivaren rätt att undanta tre personer per arbetsställe och tremånadersperiod. Ett företag med kontor i fyra olika städer skulle teoretiskt alltså ha kunnat göra tolv undantag per kontor under det första året med de nya reglerna. 

Arkitekten har varit i kontakt med några fackliga företrädare på större kontor. De vittnar alla om att arbetsgivaren använder undantag från turordningen. 

Lisa Kihlström på Semrén och Månsson upplever att undantagen från turordningen väcker en del känslor på arbetsplatsen. De som blir uppsagda på grund av att andra blivit undantagna blir ledsna. Och de som blivit undantagna kan i vissa fall känna sig skamsna. 

– Men på ett sätt har det blivit enklare förhandlingar. Arbetsgivaren behöver inte motivera varför de gör undantag och vi ifrågasätter det inte heller om det inte finns misstanke om diskriminering. Det gick att göra undantag förut också, men då blev det mer personligt, säger hon.

På White i Stockholm har det hittills skett tre varsel och arbetsgivaren har gjort undantag från turordningen i samtliga fall samt motiverat varför man har gjort det. 

– Det är väldigt jobbiga samtal att ta med kollegor som blir drabbade på grund av att andra har blivit undantagna. Det går inte att komma ifrån att de känner sig utpekade och undrar varför inte de har blivit undantagna, säger Sofi Nilsson på White i Stockholm.

Anders Parment är också fackligt ombud på White. Han tycker att de nya lasreglerna skapar en större otrygghet på jobbet. 

– Sist in först ut gäller inte längre, men om jag fick välja så skulle jag föredra det systemet, säger han. 

Ett tredje kontor som Arkitekten har varit i kontakt med bekräftar att undantag tillämpas av arbetsgivaren och att frågan är känslig. Samtidigt ser de att undantagen kan göras på ett rättvist sätt och ge arbetsgivaren möjlighet att anpassa sig efter vilka kompetenser som är affärskritiska.

– Det är viktigt att arbetsgivaren har tydliga argument för undantagen för att undvika många frågetecken, säger de fackliga ombuden för företaget.

Jens Andersson är chefsjurist på Sveriges Arkitekter. Han bekräftar att det är flera företag som säger upp personal som också gör undantag från turordningen.

– Det är en ganska stor del av företagen som gör undantag. Inte de flesta skulle jag säga. Men många, säger han. 

Han förklarar att reglerna är sådana att arbetsgivaren inte behöver motivera beslutet om undantag, men att det inte får vara diskriminerande. Vanliga orsaker till att göra undantag är, enligt hans uppfattning, att arbetsgivaren vill behålla personer med speciell kompetens eller som har hand om en viktig kund. 

– Det finns exempel på arbetsgivare som har utnyttjat detta i flera omgångar. Det var ganska väntat tycker jag och det är helt enligt regelboken. Men något som är lagligt kan ändå uppfattas som omoraliskt. För arkitekter som blir uppsagda för att andra prioriteras, kan det här nog lämna en dålig eftersmak. Jag tror att man upplever det som orättvist och att det kan finnas personliga skäl bakom uppsägningen, säger Jens Andersson.

Den här ganska stora försämringen av anställningstryggheten som arbetsgivare och fackliga parter enades om förra året, var inte ”gratis” för arbetsgivarna. ”Betalningen” för nya LAS var omställningsstudiestödet, som Arkitekten har skrivit om tidigare. I dagsläget tycker Jens Andersson inte att det kompenserar för sämre anställningsskydd. 

– Studiestödet fungerar inte alls bra sedan det infördes. Och för den som har blivit av med jobbet är det ingen logisk kompensation. Den personen vill förmodligen ha tillbaka sitt jobb, inte studiestöd. Det kan kanske vara bra på makronivå sett till hela arbetsmarknaden. Men för den enskilda är det nog svårare att acceptera. 

Var det rätt av er att acceptera detta i förhandlingen?

– Det är för tidigt att säga tycker jag. Vi var kritiska men accepterade uppgörelsen under hot om att det annars skulle lagstiftas. Arkitekter är en av de grupper som drabbas först av detta.