Nya regler ska under­lätta för arkitekter som vill bli lärare

När vi pratar med Lisa Daram är det bara några veckor sedan hon fick sin gymnasielärarexamen. Hon har då pluggat tre terminer KPU, kompletterande pedagogisk utbildning. Eftersom hon redan hade maxat sitt csn och pluggade vid sidan av jobbet tog det henne nästan två år. När vi pratar vet hon ännu inte vilka ämnen hon kommer att bli behörig lärare inom. Hon har skickat in alla papper till Skolverket, sen får de göra en bedömning.  

– Jag hoppas verkligen att den kommer att göras ingående. Att de ringer upp mig och gör en kompletterande intervju, säger hon.

Lisa Daram började snegla mot KPU under en period då det såg ut som att hon skulle bli utan arbete. Hon hade då länge jobbat med utredningar och kunskapsutveckling inom sitt fält och inte ritat något på flera år. Hon tvekade alltså lite att gå tillbaka till det.

– Byggbranschen är också problematisk när det gäller saker som långsiktig hållbarhet och en del sociala frågor. Jag ville inte tillbaka till det. Jag ville göra något vettigt för samhället. Jag ville bli lärare för unga människor. 

Hon upplever att utbildningsväsendet hela tiden haft svårt att få grepp om hur de skulle behandla hennes utbildningsbakgrund, och att hennes väg inom KPU har varit ”kantad av dispenser”. Arkitekten har tidigare rapporterat om svårigheterna med behörigheten.

– Arkitektur är sitt eget ämne. Det ligger i fältet mellan teknik och konst, därför har de svårt att greppa oss. Vad är vi? Vad kan vi? säger Lisa Daram.

Gunilla Rooke är undervisningsråd på Skolverket och hon är medveten om att det funnits vissa svårigheter när det gäller hur lärosäten för KPU ska bedöma arkitekters kompetens och behörighet. Egentligen onödigt tycks det, då en arkitektutbildning enligt Skolverket redan nu är tydligt behörighetsgivande för KPU (60 hp) inom ämnet Teknik.

Men det har kommit signaler om att det trots det råder oklarhet om vad det egentligen är som gäller för arkitekter som vill bli lärare inom teknik. Dels från Lisa Daram, vars väg fram Gunilla Rooke följt på lite avstånd, dels från Sveriges Arkitekter, och dels också från flera av de lärosäten som undervisar inom KPU med inriktning mot teknik. Skolverket har uppfattat att lärosätena ibland krävt att de arkitekter som vill plugga KPU först ska komplettera med studier inom teknikämnet.

– Utfallet har inte varit i enlighet med intentionen. Vi vill att alla arkitekter som vill undervisa ska få göra det. 

Just nu jobbar Skolverket med en stor översyn i och med att gymnasieskolorna ska övergå till ämnesbetyg i stället för som nu, kursbetyg.

– För att kunna genomföra det var vi först tvungna att göra en teknisk översyn av hur ämnena är uppbyggda, hur konstruktionerna av ämnesplaner ser ut, säger Gunilla Rooke.

Från och med hösten planerar därför Skolverket en ny skrivning i behörighetsföreskrifterna för att undervisa i ämnet arkitektur, som ska göra det tydligare för lärosätena vad som gäller. De nya reglerna formuleras i två punkter. 

• Lärare som är behöriga i teknikämnet behöver ha 30 hp arkitektur (istället för 15 hp som idag) 
• Lärare som inte är behöriga i teknik behöver ha 90 hp arkitektur 

– Med de nya behörighetsreglerna är det tydligt att arkitektutbildade kvalificerar sig genom punkt 2, 90 hp arkitektur. Ökningen från 15 till 30 hp i arkitektur för tekniklärare har skett efter önskemål bland annat från arkitektkåren som ansett att dagens poängkrav är alldeles för lågt, kommenterar Gunilla Rooke.

Lisa Daram tycker att kraven på arkitekturkunskaper kunde vara ännu högre.

– 15 hp är på tok för lite och även 30 hp är för lite. Ingenjörer är inte skolade i arkitektur och borde inte få undervisa i arkitektur på gymnasiet. Men det är bra och på tiden att 90 hp i arkitektur berättigar till behörighet, säger hon.