Nyheter

Lång väg till att bli ämneslärare i arkitektur

4 maj 2021

Iraklis Papaeracleous valde att bli gymnasielärare i arkitektur för att kunna stanna i Sverige. Nu går han äntligen den utbildning som ska göra honom behörig så att han kan få en fast anställning.

Annons
Foto Jonas Malmström

Iraklis Papaeracleous är född i Sverige och uppvuxen och utbildad på Cypern. 2019 blev han klar med en master på KTH i Stockholm och nu undervisar han på Designgymnasiet på Kungsholmen.

– Jag valde läraryrket för att jag hade svårt att hitta jobb som arkitekt. Jag var klar med min master på KTH och det fanns inga jobb för mig. Flera av mina utlandsfödda studiekompisar har flyttat till andra länder men jag är född i Sverige, kom tillbaka hit för fyra år sedan och ville stanna här.

Så beskriver Iraklis Papaeracleous början på sitt karriärval, att bli ämneslärare i arkitektur som ingår i teknikämnet på gymnasiet.

– Jag såg en annons att Thorhildsplans gymnasium sökte en vikarie och jag jobbade där i ett år. Sedan sökte jag jobb på Designgymnasiet på Kungsholmen. Jag tänkte jag kör, jag gör det!

Annons

Sedan hösten 2020 undervisar han som olegitimerad lärare på Designgymnasiet. Just nu ansvarar han för ett utbytesprojekt med en skola i Frankrike, där hans studenter ska rita en entrébyggnad som studenterna i Frankrike ska bygga.

– Jag har fått stort förtroende och är så tacksam för det. Första gången jag steg in i klassrummet hade jag ingen erfarenhet men det kändes som att jag alltid undervisat. Hela arkitektutbildningen handlar ju om att göra presentationer, att stå på scen och förklara. Det är samma känsla, säger Iraklis Papaeracleous.

Men för att kunna bli fast anställd behöver han en kompletterande pedagogisk utbildning, en så kallad KPU. Sådana finns på en rad högskolor och universitet men Iraklis Papaeracleous stötte på problem.

– Det var jättesvårt för mig att få acceptans för min arkitektutbildning. Kravet för att få gå KPU är 120 högskolepoäng och jag hade mer än 500. Det kändes verkligen ledsamt. Det hade varit lättare om jag varit ingenjör med färre poäng. Men i teknikämnet på gymnasiet ingår ju arkitektur och det är brist på arkitekter som är lärare! säger han.

Arkitekten har tidigare berättat att det är svårt för arkitekter att komma in på KPU. Stefan Petersson är adjunkt på KTH Arkitekturskolan och driver frågan inom Rådet för arkitektur och barn inom Sveriges Arkitekter, i vilket han även är ordförande. Han förklarar att problemet är att man som arkitekt saknar tydlig dokumentation av teknikämnet i sin examen och därför blir avvisad när man ansöker.

– KPU är skapad för civilingenjörer och det finns inte så mycket kunskap om arkitekter eftersom det hittills är så få som har sökt. Vi inom rådet ligger på arkitektskolorna att de ska bli bättre på att ta fram underlag som bevisar teknisk kompetens, säger Stefan Petersson.

Annons

Iraklis Papaeracleous blev till slut antagen till KPU vid Mälardalens högskola, med hjälp av en välvillig studievägledare och efter mycket kompletterande pappersarbete. Han började på utbildningen i våras och läser den parallellt med att han undervisar.

– I juni nästa år är jag klar och då kan jag bli legitimerad och få fast anställning som lärare. Jag älskar att undervisa, det är ofta mer självständigt än att vara nyanställd på ett arkitektkontor. Men min identitet är fortfarande arkitekt. Min förhoppning är att i framtiden kunna kombinera jobb på ett bra arkitektkontor med deltidsjobb som lärare, säger Iraklis Papaeracleous.

Om KPU för arkitekter
  • KPU, den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli ämneslärare, erbjuds vid flera universitet och högskolor i Sverige.
  • För att bli antagen krävs att man, förutom grundläggande behörighet, har minst 90 högskolepoäng i teknik.
  • I arkitektexamen är teknikmomenten ofta inbakade i andra kurser och då framgår inte att man har ett antal poäng i ämnet. Därför riskerar man att bli avvisad.
  • För att ha en chans att bli antagen till KPU måste man be sin högskola där man tagit sin arkitektexamen om hjälp att komplettera med dokumentation som bevisar teknikkompetensen.

 

Annika Jensfelt

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel