Nya professorn: “Restaureringkonst är framtiden”
Arkitekten Lone-Pia Bach vill lyfta återbruk och hållbarhet i sin nya roll som professor i restaureringskonst på Mejan.
Lone-Pia Bach är nytillträdd professor i arkitektur med inriktning mot restaureringskonst vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm.
Bakom sig har Lone-Pia Bach 25 års yrkeserfarenhet med restaureringsprojekt som Nordiska museet, Harpsund, Nationalmuseum och kyrkor som Johanneskyrkan i Stockholm respektive läraruppdrag för högskolan och den Århus-baserade Nordmak-utbildningen.
Hon var som student skeptisk till att nischa sig mot restaureringskonst, men sedan hon lämnade utbildningen har hon inte blickat tillbaka – tvärtom:
– Jag tycker att vi har förlorat kvalitetstänket i mycket av den nutida arkitekturen, som vi som arbetar med restaurering fortfarande kan värna om. Då tänker jag dels på den rumsliga kvaliteten i nyproduktion, dels på den materialmässiga. Att vi faktiskt bygger för människor och bör ha ett hållbarhetstänk är aspekter som vi tenderar att tappa bort.
Lone-Pia Bach lyfter fram just återbruk och hållbarhetsfrågor som stora styrkor inom restaureringskonsten och ser uppdraget som professor som en möjlighet att sprida kunskaperna bortom det egna fältet.
– Restaureringskonst är hållbart till sin natur. Vi arbetar med de resurser som redan finns och kan bara vidareutveckla eller förädla dem. Det är kunskaper som borde spela en större roll i stadsutvecklingsdebatten.
Lone-Pia Bach bedömer att hållbarhetsfrågan bara kommer att växa och ser därför restaureringskonst som ett framtidsyrke:
– Vi kommer att behöva fler arkitekter med restaureringskompetens. Exempelvis finns det i dag mycket kunskap kring det traditionella, men behovet efter kompetens om hur man tar hand om den moderna arkitekturen ökar och vi ser den utvecklingen ute i Europa och världen. Vi kommer i framtiden inte att ha råd att göra det resursuttag som nyproduktion innebär i dag. Vi kommer att behöva ta hand om det som redan finns, och då är det viktigt att man kan göra kvalificerade tolkningar och förstår vad det är för byggnad man har framför sig. Många tror att det bara handlar om de fysiska byggnaderna som står där, men det är en representant för en tid, person, kulturer, idéer, rumsliga omfattningar. Man måste ha en hög kunskapsnivå för att kunna tolka vilken byggnad man har och vilka kvaliteter man kan jobba vidare med.
