Mellanhänder i offentlig upphandling ökar
Det offentligas kostnader för så kallade konsultmäklare har fördubblats de senaste fem åren.
– Det är ett växande svart hål utan insyn, säger Helena Dahlberg på Innovationsföretagen, som kommit med en rapport i frågan.
”Det kan aldrig ha varit lagstiftarens mening att en leverantör som är bra på att administrera cv:n och faktureringssystem ska ta ansvaret för att leverera tunnelkonstruktioner”, skriver Innovationsföretagen i sin rapport om användandet av konsultmäklare.
Innovationsföretagen har låtit undersöka hur mycket det offentliga årligen betalat till så kallade konsultmäklare. Konsultmäklare är ett relativt nytt fenomen inom offentlig upphandling som innebär att beställaren handlar upp en konsult som i sin tur tar fram och skriver avtal med till exempel en teknikkonsult eller arkitekt. I exempelvis ett stort ramavtal innebär det att det är upp till konsultmäklaren att ta fram en lämplig arkitekt när det är dags för avrop på ett uppdrag.
– Vi ser att detta förfarande tillämpas i stora projekt som utformning av tunnelbanestationer. Det är alltså inte arkitekttjänsten som konkurrensutsätts utan konsultmäklartjänsten. Det är inte transparent hur valet av arkitekt går till, det skapar distans mellan arkitekten och kunden och det utarmar beställarkompetensen, säger Helena Dahlberg som är förbundsjurist på Innovationsföretagen, arkitekt- och teknikkonsulternas arbetsgivarorganisation.
När tidningen Arkitekten för första gången uppmärksammade fenomenet med mellanhänder i offentlig upphandling var året 2015. Det året uppgick de offentliga beställarnas kostnader för kontrakt som gått via konsultmäklare till totalt 2,5 miljarder kronor. Enligt Innovationsföretagens rapport hade den siffran ökat till 3,5 miljarder redan år 2016. År 2021 uppgick kostnaderna till 7,3 miljarder kronor, alltså mer än en fördubbling på fem år.
Konsultmäklarupplägget innebär att miljardbelopp av offentliga medel årligen spenderas helt utan insyn.
– Det är som ett svart hål. Konsultmäklarupplägget innebär att miljardbelopp av offentliga medel årligen spenderas helt utan insyn, säger Helena Dahlberg.
År 2017 kom Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten med en rapport där man sett över lagligheten och lämpligheten med mellanhänder i offentlig upphandling. Rapporten slår fast att det är okej att upphandlare använder sig av mellanhänder – så länge man följer lagen om offentlig upphandling, LOU.
Men enligt Helen Dahlberg är det just här en del av problemet ligger. Det har konstaterats av flera, även Sveriges Arkitekter, att användandet av mellanhänder potentiellt kan bli ett sätt att kringgå LOU, med risk för godtycklighet, brist på transparens och förlorad möjlighet att överklaga.
– Eftersom det råder brist på insyn och transparens är det ingen som vet hur det går till. Och det spär på misstankarna, säger Helena Dahlberg.
Konkurrensverket har nyligen konstaterat att det behövs mer kunskap om hur det fungerar med konsultmäklarna i den offentliga upphandlingen. Myndigheten finansierar en forskningsstudie som sjösattes i våras och som ska studera frågan närmare.
”Genom att använda mellanhänder är det tänkt att den upphandlande myndigheten eller enheten kan minska antalet avtal som behöver upphandlas och på så vis effektivisera inköpsprocessen. Det finns dock oklarheter kring kostnadseffektivitet, transparens och konkurrens kopplat till användningen av mellanhänder”, konstaterar Konkurrensverket på sin hemsida.
Helena Dahlberg välkomnar studien och ser fram emot resultatet av forskningen och att det kommer till stånd förändringar.
– Det behövs bättre transparens och uppdragens storlek behöver anpassas och bli mindre när konsultmäklare anlitas, säger hon.
Hon ifrågasätter dessutom hela förfarandet, att de offentliga beställarna lägger över ansvaret för upphandlingarna på konsultmäklarna.
– Beställarna behöver återta ägarskapet och ta ansvar för sina upphandlingar. Att lägga över det på en privat aktör känns inte rimligt, säger Helena Dahlberg.
