Klimatrapport slår fast: Det behövs mer natur i städerna
Integrera natur i urbana miljöer – det är en av de viktigaste rekommendationerna från klimattoppmötet Stockholm+50.
– Mängder av forskning pekar på betydelsen av att människor har tillgång till och kan uppleva natur, säger Fiona Lambe, en av huvudförfattarna till den vetenskapliga rapporten.
Rapporten Stockholm +50 Unlocking a better future lyfter Singapore som ett gott exempel. Bilden visar Bishan-Ang Mo Kio Park av Ramboll Studio Dreiseitl.
För arkitekter och stadsplanerare lyfts tre frågor i rapporten från klimattoppmötet Stocholm +50: biofil design, grön infrastruktur och starkare lokalt medbestämmande i kombination med högre ekonomisk värdering av gröna platser.
Fiona Lambe förklarar vilken betydelse forskningen visar att tillgången och upplevelsen av natur har:
– De som har möjlighet att regelbundet uppleva och vistas i natur och grönområden agerar på ett klimatvänligare sätt. Till exempel återvinner folk mer och sparar energi i vardagen men det handlar även om att hälsa och välbefinnande förbättras, säger hon.
Sambandet mellan klimat, människa och natur blir allt viktigare för urbana miljöer, konstateras i rapporten. Om mindre än 30 år beräknar FN att 70 procent av världens befolkning kommer att leva och bo i städer. Arkitektur, planering och bostadspolitik måste därmed anpassas till klimatkrisens effekter.
Fiona Lambe är forskare på Stockholm environment institute, SEI, och en av huvudförfattarna till rapporten från klimatmötet Stockholm +50.
– Det behövs en omvandling på alla nivåer, det gäller såväl boenden och arbetsplatser, som offentliga miljöer. Man behöver också redan från ung ålder ha naturen nära och runt om sig, säger Fiona Lambe.
I rapporten lyfts Singapore fram. Där har beslutsfattare och politiker arbetat systematiskt och långsiktigt med hänsyn till hållbarhet och klimat.
– I denna megastad finns bland annat så kallade gröna korridorer så att människor kan ta sig från en punkt en annan i staden och hela tiden ha kontakt med natur och växtlighet, säger Fiona Lambe.
Hon nämner också att flera av stadens sjukhus utgår från biofil design.
Men Singapore utgör ett undantag. Generellt är det starka ekonomiska krafter med snabba vinster som mål som påverkar byggande runt om i världen.
– Lokala beslutfattare och medborgare måste stå upp emot kortsiktiga ekonomiska intressen som hellre än en park eller äng med vilda växter vill se shoppinggallerior eller parkeringsgarage trots att grönområdet är bättre både för klimat och boende i området, säger Fiona Lambe.
I rapporten analyseras omvandlingen i ett globalt perspektiv.
– Vad som som slagit mig är hur universellt detta är, trots skillnader i livsvillkor, geografiska och miljömässiga faktorer. Det spelar ingen roll om det är Mumbai eller Stockholm. Vi i Sverige och väst kan i vår tur lära oss mycket och hämta inspiration från initiativ som tagits i andra delar av världen, till exempel kring biomimik eller småjordbrukares metoder i det globala syd.
För Sverige menar riksarkitekt Helena Bjarnegård att forskarnas inspel är ett välkommet stöd för alla kommuner.
– Vi har arbetat med de här frågorna i många år. Men den tuffa ekonomiska situationen gör att många kommuner kan behöva argument för att kunna prioritera gröna frågor. Nu gäller det gå från ord till handling och aktivt skapa gröna kvaliteter i utvecklingen av våra städer och orter, säger Helena Bjarnegård.
Om rapporten
Den vetenskapliga rapporten från mötet Stockholm+50 är en sammanställning och analys av den senaste kunskapen om hur de globala målen kan nås. En av huvudpunkterna handlar om att integrera natur i stadsmiljöer och urbana områden:
“Naturen bör vara radikalt mer integrerad i städer och urbana områden; detta genom grön arkitektur och bostadspolitik, liksom grön infrastruktur. Standarder för tillgång till natur i urbana miljöer bör sättas upp av lokala myndigheter och genom samhällsengagemang.”
Rapporten finns att läsa här.
