Forskare föreslår ny användning av kultur­byggnader i norr

När Norrbotniabanan står färdig kommer tågen passera det gamla brukssamhället Robertsfors på en lång landskapsbro. Bron löper över en golfbana och tågresenärer kommer att få syn på en grupp jordbruksbyggnader i slaggtegel intill. De tillhörde en gång i tiden samhällets anrika järnbruk. 

Robertsforsgruppen har fått i uppdrag att undersöka hur dessa kulturhistoriska byggnader kan bli en resurs för samhällets utveckling. Med industrisatsningar i norr och ny tågstation i Robertsfors räknar kommunen med befolkningstillväxt.

– Bruksbyggnaderna blir en slags katalysator för hållbarhetsfrågor och hur man kan jobba med befintliga strukturer i samhällsutvecklingen, säger Jenny Nordmark, konstnär, scenograf, arkitekt och en del av Robertsforsgruppen.

Gruppen arbetade från maj till september med att läsa in sig på byggnadernas historia, kartlägga deras tillstånd och användning och knyta kontakter med människor på platsen. Tre utställningar ordnades. Det blev offentlig uppstart med ett bildspel över byggnadernas alla rum, ett videoverk med en lokal konstnär och en utställning om Riksintresset samt en välbesökt festival med flera olika aktiviteter. 

Arbetet dokumenterades och utgjorde underlag för konkreta gestaltningsförslag och strategier för byggnadernas framtida användning. Arbetet har nu sammanfattats i en rapport.  

– Som arkitekt har det varit en stor fördel att vara på platsen och lära känna den. Jag tror också på att jobba i team med blandad kompetens i den här typen av komplexa miljöer, säger Maja Hallén, arkitekt och projektledare. 

För att få till stånd en utveckling föreslås att kommunen börjar med att reda ut hyreskontrakten. Byggnaderna behöver renoveras och i Robertsfors finns två byggnadsvårdsföretag som kan vara en resurs i det arbetet, eventuellt tillsammans med golfklubbens personal under vintersäsongen. En av kommunens egna verksamheter, Bruksam, föreslås sedan flytta in. Målet är en användning som utvecklas över tid, att byggnaderna kan rymma olika typer av verksamheter och att platsen blir en viktig nod i samhället.  

Platsen är klassad som riksintresse för kulturmiljövård och gruppen lämnar en rad förslag på hur man kan anpassa byggnaderna till ny användning samtidigt som hänsyn tas till de höga kulturvärdena. En större vision är att inkludera bruksområdet i kommunens planprogram. 

– Vi tror att riksintresset tål fler byggnader i närheten om det görs på rätt sätt. Nya bostäder och verksamheter behövs i området för att göra den äldre kulturmiljön till en integrerad och levande del av Robertsfors, säger Maja Hallén.

I Robertsforsgruppen ingick även Johannes Samuelsson, konstnär och fotograf, samt Åsa Hallén, bebyggelseantikvarie.