Duved blir pilot för framtidens samhällsbyggnad
Duvedmodellen ska visa att en by i Jämtland kan stå modell för en hållbar samhällsutveckling genom att ta utgångspunkt i det lokala.
Strax utanför den pulserande skidorten Åre, destination för internationella konferenser och investerare, sticker nu lillasystern Duved fram som en möjlig prototyp för hur framtidens samhälle kan utvecklas genom att ta avstamp hos invånarna. För tre år sen formulerade kreatören Jan Åman och Helen Olausson, vd på det allmännyttiga bostadsbolaget Årehus AB, sin vision om hur Duveds lilla skala i ett digitaliserat samhälle med cirkulära ekonomier vänds till en tillgång och en attraktion.
– Istället för att utgå från storstaden så vänder vi på steken. Vi utgår från landsbygden som en potential för att kunna driva innovation och använder den lilla byn som motor för framtiden, säger Jan Åman.
Medan det länge varit stort fokus på avflyttning från norrlandskommuner så ser de att Duved har förutsättningar till utveckling mycket tack vare sin närhet till Åre. Nu ska Duved stå modell för hur en by kan växa hållbart utifrån egna premisser och få en robusthet och motståndskraft mot yttre förändringar och gentrifiering.
För tre år sen tog Åre kommun beslutet att satsa närmare 300 miljoner kronor på en skola för 800 elever och en byggnad med 39 små hyresrätter i centrala Duved.
– Jag insåg att det var en stor uppgift att förvalta den stora investeringen väl. Eftersom Årehus och Åre kommun äger mycket mark i centrala Duved kan vi styra mot att det byggs för alla, säger Helen Olausson.
Så kontaktade hon Jan Åman. De hade samarbetat tidigare och han bjöds in att berätta för styrelsen om sin syn på samhällsbyggnad och de processer han tidigare arbetat i, i Stockholm, Upplands Väsby och i Östersund. Under mötet med styrelsen insåg han att Duved var en by full av möjligheter att bli ett hållbart, digitalt samhälle där maten är en förelöpare till samhällsutvecklingen.
– Duved är så pass litet att det kan fungera. Det som krävs idag är lokala system med en kombination av självförsörjning, hantverk och digitalisering, säger Jan Åman.
Tillsammans la de grunden till visionen om en utveckling som utgår från det lokala, både vad gäller mat och byggande och i form av cirkulära ekonomier och självförsörjning. Det första steget togs i januari 2018 när Duveds invånare bjöds in att berätta om sina visioner för byns framtid. Mer än en tiondel av invånarna kom och besökte den Attefallshusvagn som ställts upp i byn. Efter det har flera möten med invånarna arrangerats i olika former. Diskussionerna har handlat mycket om gaturummen, och det visade sig finnas ett starkt önskemål om ett gemensamt växthus.
Allmännyttan kan enligt modellen vara motorn för att se till att de ska finnas bostäder till rimliga priser och service för hela livscykeln. Men Årehus behövde privat kapital för att förverkliga planerna. 2019 bildades därför Duved framtid AB där privata aktörer bjöds in att investera liksom Duveds byförening som har utslagsröst i styrelsen.
– Vi ville testa att uppdatera det demokratiska systemet, inte bara med medborgardialoger utan genom att medborgarna är med som delägare, säger Jan Åman.
En viktig ingrediens i utvecklingen av Duved framtid är produktionen av mat. I Jämtland finns redan en utveckling av lokalproducerat mathantverk och Jan Åman vill utveckla det. Därför bjöds den japanska arkitekten Shigeru Ban in till Duved i somras för att lyssna till bybornas visioner. Hans förslag till ett gemensamt drivhus för Duvedborna har nyligen levererats, en ny gemensam plats där invånarna kan odla, arbeta eller arrangera utställningar. Jan Åman beskriver det som en ny form av arkitektur, ett system snarare än en byggnad.
– Shigeru Ban har skapat en symbol för det cirkulära samhället som kan bli ett verktyg för självförsörjning också i storstäder. Det är ett slags meccanolösning som bygger på att byborna kan vara med och sätta ihop ett hus som de själva kommer att driva och äga, säger Jan Åman.
Förra året kom professorn Björn Hellström, från KTH och Tyréns, in i processen genom ett anslag från innovationsmyndigheten Vinnova för att driva ett projekt om landsbygdens utveckling med Duved som modell. Han hade då länge intresserat sig för glesbygdskommuner och framförallt den negativa bilden av dem. Han har tyckt att många raljerar över landsbygden och rosar urbaniseringen okritiskt och han ville jobba med de frågorna.
– Tack vare pandemin har det blivit påtagligt vilken robusthet det finns i ett lokalsamhälle och hur viktigt det är för att klara svåra utmaningar. Vi ska studera hur den här modellen kan tillämpas i avflyttningskommuner genom att låta byborna själva bestämma över utvecklingen. Den processen måste börja på landsbygden, innan den överförs till större städer, säger Björn Hellström.
Under hösten pendlade både han och Jan Åman varannan vecka till Duved där de ofta träffar lokalpolitiker för att vidareutveckla idéer tillsammans.
– Vi behöver vara på plats för att bygga upp en trovärdighet, lära känna människorna och platsens kultur. Jag var livrädd första gången jag skulle träffa byföreningen men det har gått bra, säger Björn Hellström.
Tack vare pandemin har det blivit påtagligt vilken robusthet det finns i ett lokalsamhälle och hur viktigt det är för att klara svåra utmaningar.
Ett steg för att ta fram innovationer för ett hållbart och digitaliserat samhälle är att ta fram prototyper för framtidens boende. Ett av företagen som ingår i Duved framtid, fastighetsbolaget Tagehus AB, hade fem byggrätter mitt i bykärnan som redan var planlagda. Det blir nu platsen för ett fullskaleexperiment: Duved 5. Tanken är att sen skala upp idéerna för serieproduktion i större projekt, i Duved eller på andra platser. Jan Åman gav fem arkitekter olika uppgifter att undersöka. Mia Hägg, Carmen Izquierdo, Elisabet Sundin, Farshid Moussavi och Shideh Shaygan har dessutom fått i uppgift att bygga team med fabriker, industrin och it-utvecklare och att visa hur långsiktiga affärsmodeller kan se ut.
Den klassiska ladan är utgångspunkten i Shideh Shaygans projekt med en lösning som ger fyra lägenheter på sammanlagt 200 kvadratmeter. Hon hade blivit uppmanad att tänka nytt utifrån modulproduktion och då på allt från råmaterial via produktion och transport till uppförande, för att kombinera hållbarhet med låg byggkostnad. Hon samarbetar nu med lokala träindustri för att ta fram en innovativ byggteknik för moduler anpassade för transporter.
Själv bytte hon storstad mot norrländsk glesbygd för fyra år sen när hon flyttade till Edsåsdalen nära Duved efter att i hela sitt liv bott i stora städer: Teheran, Stockholm, London och Hong Kong. Hon undrade hur hon skulle klara den förändringen. Med dagsljuslampa, skidturer och sociala bybor har hon landat väl.
– Det finns en otrolig innovationslust och entreprenörsanda i byarna här, både bland invånarna och inflyttare, jag har haft bra med jobb sen jag flyttade hit. Dessutom är det så vackert. All stress bara rinner av mig när jag kommer hit.
Duvedmodellen
Forskningsprojektet Duvedmodellen för lokalsamhällen 2.0 finansieras av Vinnovas program Utmaningsdriven Innovation Agenda 2030. KTH Arkitekturskolan leder projektet genom professor Björn Hellström. Vinnova har anslagit 10 miljoner kronor. Dessutom tillkommer 10,5 miljoner kronor från totalt 18 medfinansiärer, bland andra Boverket, Region Jämtland Härjedalen, Åre kommun, Duved Framtid och Tyréns.
Duved 5
Projektet Duved 5 bygger på möten mellan fem arkitekter, den lokala byggindustrin i Jämtland och bostadsutvecklare. Uppgiften är att utveckla var sitt hus om 200 kvm i två våningar enligt befintlig detaljplan. Prototyper uppförs i Duved och ska sen kunna övergå i seriellt byggande med kostnadsmålet 15 000 kronor per kvadratmeter. Fyra av dem har levererat sina förslag.Farshid Moussavi har också fått uppgiften att utveckla byggindustrins produktionssystem samt digitalisering.