Hon gör karriär inom cirkulärt byggande

Det började kanske under utbytesterminen i Mexiko. Kursen i hållbar arkitektur gick ut på att leta material på stadens soptipp och använda i en ny byggnad. Nästan tio år senare fick Anna-Maria Blixt, som då jobbade på Tengbom, ett mejl från Mölndals kommun och en fråga om att rita en återbruksgalleria i kommunen. 

– Under den perioden gick jag igenom något av en yrkeskris. Jag ifrågasatte vad vi arkitekter egentligen gjorde för ”the greater good”. Det mejlet kom perfekt och öppnade upp en ny väg för mig. Jag hittade min nisch i det cirkulära, säger Anna-Maria Blixt.

Under två år jobbade hon sedan med att skapa ett centrum för återbruk i Kikås i Mölndal. Gallerian skulle uppföras med så mycket återbrukat material som möjligt och material från återbruksstationen intill skulle omvandlas till nya produkter för försäljning i gallerian.

Under de följande åren förkovrade hon sig i cirkulär ekonomi, hon läste, lyssnade och höll föreläsningar för sina kollegor på luncherna.

– Det kändes viktigt att informera om hur omställningen till mer cirkulära processer skulle förändra vårt arbetssätt. Som vi bygger i dag gör vi en stor skada på klimatet och miljön och resursbristen är bara en tidsfråga. Därför måste vi börja tänka på nya sätt, eller egentligen på gamla sätt. Förr var det självklart att bygga med resurseffektivitet och lång livslängd i åtanke.

På Tengbom blev hon alltmer profilerad inom cirkulär ekonomi. Hon blev inbjuden till forumet Återbruk Väst som anordnades av CC build, Centrum för cirkulärt byggande. Där kom hon i kontakt med återbruksspecialisten Anton Franker och tillsammans genomförde de sen återbruksinventeringar för flera byggnader, bland annat för Handelshögskolan i Göteborg.

– Det var ofta sorgligt att göra inventeringarna, så många specialritade inredningsdetaljer och gedigna material som vi förstod inte skulle gå att rädda. Infrastrukturen och processerna för att återbruka material i stor skala finns inte helt på plats än.

Efter åtta år på Tengbom blev hon rekryterad till Link arkitektur för en roll som specialist på cirkulär byggnation och fick bland annat arbeta med ett projekt för Älvstranden i Göteborg, med stort fokus på återbruk, bevarande och delningsekonomiska tjänster.

– Jag fick en mer nischad profil på ett kontor som hade höga ambitioner inom hållbarhet vilket gjorde det möjligt att också arbeta med kontorets cirkulära affärserbjudande.

Vid förra årsskiftet klev hon av anställningen på Link för att utvecklas vidare i nya roller inom cirkulär ekonomi. Hon rekryterades av Business Region Göteborg, BRG, för att arbeta med projektet Handslaget, en överenskommelse mellan Göteborgs stad, BRG och ett fyrtiotal av stadens fastighetsägare, för att skala upp cirkulärt byggande.

Sedan i juni förra året är hon anställd inom stadsbyggnadsgruppen på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet. Där arbetar hon med cirkularitet på systemnivå med frågor som rör till exempel stadsutveckling och förvaltning. I det aktuella projektet Bostadisering, som IVL genomför tillsammans med Skanska och forskare från LTH, ska hon utforska hur man kan effektivisera det befintliga byggnadsbeståndet för att få fram fler bostäder.

– Det finns en stor målkonflikt i dag mellan det växande behovet av nya bostäder och tuffa klimat- och miljömål. En viktig parameter för att lösa detta är att titta närmare på hur vi kan optimera det som redan är byggt, för att minska nybyggnation, säger hon.

I maj ska Anna-Maria Blixt moderera andra delen av seminarieserien Arkitekten i klimatomställningen, som anordnas av forskningsinstitutet Rise och Sveriges Arkitekter. Budskapet hon vill förmedla till branschen är att den cirkulära omställningen kommer att förändra arkitektens roll. Hon betonar att förändringen inom byggande kommer oavsett om vi vill eller inte, bland annat genom förändringar i EU:s lagstiftning för ett mer klimatneutralt och cirkulärt byggande. Hon tror att arkitekterna kan få en mer central roll i byggprocessen och att nya typer av roller kommer att uppstå.

– Arkitektrollen står inför en stor förändring och det är viktigt att vara medveten om det. Vi kommer inte att rita nytt på samma sätt som förut. Det kan vara jobbigt att ta in, men vad kan vara mer spännande än denna omvälvande utmaning? Arkitekternas kreativa förmåga att lösa problem kommer att behövas mer än någonsin.