”Barnen förlorare när kostnaderna stiger på Årstafältet”

Vilka kommer att köpa en bostad på Årstafältet? Troligen inte föräldrar som bryr sig om sina barns hälsa och välbefinnande. 

Det finns långt gångna och detaljerade planer på att bygga bostäder på Årstafältet i Stockholm. Planeringen inleddes med en internationell tävling 2008. Visionen var att ”skapa en ny epokgörande stadsdel med en park i världsklass”. Stadsdelen skulle innehålla 4 000 bostäder. Idag har antalet bostäder stigit till 7 000. Planerna består av ett femtiotal kvarter. Mestadels är de slutna och har ett höghus i ett av hörnen. Höghusen är mellan femton och tjugotvå våningar höga, övriga hus i kvarteret är fyra till åtta våningar. 

Hur blir det för barnen på Årstafältet? 

Så gott som alla kvarter är på alla sidor omgivna av biltrafikerade gator. De små bostadsgårdarna är skuggiga hela året. De är ofta uppstyckade av privata uteplatser och av höga planteringslådor. Det blir i sådana fall endast en liten ruta avsedd för barnen som bor i kvarteret. Det blir ingen yta för spring eller cykling och inga buskage att gömma sig i. De små barnen får förlita sig på att en vuxen tar dem över gatorna till en park. 

Fyra av de hittills planerade förskolorna ligger inne i kvarter och delar gården med de boende. Det ger usla lekmiljöer och konflikter. Tre friliggande förskolor har planerats hittills. En av dem är ett experiment. Den är mycket stor, med fyra våningar och sexton avdelningar. Tomten är trång och har bullerplank mot den intilliggande huvudgatan. Hur blir luftkvaliteten? Den är placerad där markpriset är lägst, längst bort från den centrala parken. Allt i denna stora förskola är ett experiment som hotar barnens hälsa och välbefinnande. En annan förskola kommer att bli skuggad största delen av dagen under största delen av året på grund av ett femtonvåningshus intill. 

Två skolor planeras. Den ena kommer att få sin trånga gård helt skuggad under största delen av året. En enda lekpark planeras, och den får inte bra förutsättningar. Den kommer att ligga tio meter öster om en rad femtonvåningshus. Den blir skuggad efter klockan två. Stigande kostnader påverkar bostadskvaliteten och barnens situation.  

I dag är Årstafältet till stora delar uppgrävt för bygget av avloppsledningar. Bygget avbröts i mars 2022 av på grund av att man underskattat svårigheterna med att bygga på den gamla sjöbottens djupa lerlager. I april i år ska en ny entreprenör återuppta arbetet. Den beräknade kostnaden för stadens del av projektet stiger. År 2015 var den 3,5 miljarder. 2020 var den sju miljarder, 2023 var den tio miljarder. För att finansiera de ökade kostnaderna ökar man antalet bostäder i de detaljplaner som fastställs. Högre hus har gett skuggigare och blåsigare miljöer. 

Det borde rimligtvis finnas en gräns för hur mycket man kan öka exploateringen. Exploateringskontoret varnar för att kostnaderna däremot kan komma att stiga ytterligare. Kontoret har gått igenom besparingsmöjligheter. Ett slopande av gatuträden skulle minska kostnaden. Men då skulle det å andra sidan bli problem med dagvattenhanteringen. Gatorna har redan den lägsta möjliga standarden. 

Däremot kan man enligt kontoret sänka kvaliteten på parkerna. Det vore i så fall ett avsteg från det ursprungliga målet att ”skapa en ny epokgörande stadsdel med en park i världsklass”. Om kostnaderna fortsätter att stiga kan Årstafältet bli en förlustaffär för staden. Att avbryta arbetet och tänka efter vore kanske ekonomiskt riktigt. För barnens skull vore det absolut riktigt att avbryta planeringen och börja om från början.  

Tor Edsjö är arkitekt SAR/MSA och företräder BUMS, Barns utemiljö i staden.