Nu rustas Asplunds ikon för livet efter 100

”Dröm – Vi har vunnit arkitektuppdraget för restaureringen av Stadsbiblioteket, Asplundhuset!”

Så skrev Anja Thedenius, biträdande ansvarig arkitekt, på Linkedin 23 oktober 2023 när det stod klart att Arkitema vunnit upphandlingen av system- och bygghandlingsprojekteringen för renoveringen av Stockholms stadsbibliotek. 

Turerna har varit många genom åren, från den stora internationella arkitekttävlingen 2006 som det inte blev något av, via fler utredningar och om- och tillbyggnadsförslag i de angränsande byggnaderna. Kostnader och starka kulturhistoriska invändningar, inte minst från arkitektkåren, satte till slut stopp. Efter byggnadsminnesförklaringen 2017 blev större förändringar omöjliga.

Under tiden som alla utredningar pågått har underhållet blivit eftersatt, med läckande terrassbjälklag och uttjänta installationer som skapade problem. Därför fick Cedervall arkitekter hösten 2019, genom sitt ramavtal, i uppdrag att uppdatera byggnaden till dagens krav när det gäller tillgänglighet, brand- och barnsäkerhet. En del el- och vvs-installationer behövde också akut åtgärdas, vilket medförde andra byggnadsåtgärder.

I underhållsprojektet, som det kallas, har byggnaden fått en ny tillgänglig entré från Odengatan. Rotundan har kompletterats med yttre stegar till vind och en ny åkbana samt inre ytskiktsrenovering av tak och väggar. Även den stora takarmaturen har lyfts ner och renoverats. En del räcken i biblioteket och på terrasser har åtgärdats för bättre barnsäkerhet. Barnens bibliotek har renoverats och fått ny belysning. Det läckande terrassbjälklaget framför biblioteket har åtgärdats och butikslokalerna under totalrenoveras.

Basarernas fasader har putsats om och de ursprungliga partierna har renoverats och kompletterats med nya där det behövdes. Hela terrassen har också plockats ner bit för bit för att sedan återmonteras igen. Budget var redan från början satt till en bestämd summa, 260 miljoner kronor, inte ett öre mer. Projektet har pågått sedan hösten 2019 och avslutas nu i höst 2024.

I samband med underhållsprojektet har noggrannare undersökningar kunnat göras och det visade sig snart att biblioteket behövde totalrenoveras. Tak, fasader och de tekniska systemen hade helt enkelt nått sin livslängd. Cedervall fick därför i uppdrag att ta fram en programhandling för ett större projekt, det tekniska projektet. Det innebar en total översyn av de tekniska systemen samt fasad- och takrenovering men även vissa verksamhetsförbättringar.

I höst tar kommunfullmäktige det formella beslutet och därefter kan byggentreprenörer upphandlas. Biblioteket stänger redan nu i sommar för att hinna tömmas till årsskiftet, då byggarbetena är tänkta att starta. 

Upprustningen av terrasserna har varit en stor del av det nu pågående underhållsprojektet. Terrasserna ligger avsides från stadens puls och är en plats som få människor naturligt passerar. Med tiden hade den blivit ett tillhåll och upplevdes av många som otrygg. Åtgärden blev att skapa aktiviteter och bättre belysning.

Åsa Stranninge, ansvarig landskapsarkitekt på Cedervall, berättar att frågan om terrasserna har utretts i projektet men att det varit svårt att få igenom åtgärder som skulle gjort underverk för platsen, till exempel ett kafé. Den befintliga kiosken fick inte göras om för att möta krav på tillgänglighet och därmed kunde inget kafé ordnas heller.

– De antikvariska kraven väger så tungt hos både länsstyrelsen och stadsbyggnadskontoret, jag saknar en motvikt, någon som belyser andra viktiga värden i stadsrummet som behövs för att skapa en trygg offentlig plats, säger Åsa Stranninge.

Flera förslag till bättre belysning har också presenterats för länsstyrelsen. En del har godkänts andra inte. Vissa kompletteringar har dock gjorts.

Terrassen är nu upprustad och biblioteket har fått en värdigare inramning. Ytan finns där för verksamheten att använda; till en utställning om byggnadsminnet till exempel och fler aktiviteter för barn.

I den antikvariska prövningen ställs alltid lagkrav mot lagkrav, förklarar Anna Ulfsdotter som är antikvariskt medverkande och sakkunnig tillsammans med Andreas Heymowski från HOS arkitekter.

– Det finns inget lagkrav på att utforma trygga och säkra platser i staden och därför inte heller något lagkrav att luta sig mot. Vissa åtgärder för att förbättra tryggheten på terrasserna har därför fått backa. Även antikvariskt finns det dock fördelar med att öka närvaron av människor och därmed också tryggheten på platsen, inte minst för att hindra skadegörelse, säger Anna Ulfsdotter.

En byggnadsminnesförklaring är på gott och ont säger Anna Ulfsdotter. Den skyddar byggnaden men minsta förändring i strid med byggnadsminnesföreskrifterna måste godkännas av länsstyrelsen. De kan säga nej och det kan ta tid att hitta rätt lösning, även när det gäller mindre detaljer. 

Kabelstrumpan till takkronan i rotundan är ett sådant exempel. Takarmaturen skulle plockas ner och renoveras. Elen till lampan skulle bytas och därmed också kabelstrumpan av lin som satt runt den och upphängningsanordningen. Länsstyrelsen sa nej till annat material än lin. Svårigheten var att hitta en fabrik med maskiner som klarade en tjockare lintråd. Sökningar gjordes i Italien och Tyskland utan resultat.

Tiden gick. Till slut fick Anna Ulfsdotter av en slump ett tips som ledde till Textilhögskolan i Borås och vidare till en fabrik i Göteborg som kunde hantera lintråd av rätt dimension.  Länsstyrelsens granskare blev nöjd och lösningen godkändes.

I programarbetet för steg två, det så kallade tekniska projektet, har också verksamhetens behov setts över. Biblioteket behöver egentligen vara större, därav alla utredningar under åren på att expandera, men efter byggnadsminnesförklaringen 2017 var det inte möjligt.

Den verksamhet som bedrivs idag ser helt annorlunda ut än när stadsbiblioteket byggdes. Ett bibliotek är inte längre ett ställe där du bara lånar böcker utan också en mötesplats med omfattande programverksamhet, inte minst för barnen. Den begränsade ytan gör att aktiviteter konkurrerar och stör varandra idag, enligt Daniel Forsman, ansvarig för hela biblioteksverksamheten i Stockholms stad.

En av de förändringarna som Anna Jungstedt, ansvarig arkitekt hos Cedervall, har föreslagit är att flytta den stora sorteringsmaskinen för inkommande låneböcker en våning ner. Maskinen ligger idag direkt under rotundan. Då kunde 400 välbehövliga kvadratmeter frigöras för att skapa en helt ny barnavdelning.

En del andra förändringar har också föreslagits för att de befintliga ytorna ska kunna användas bättre. Facksal 3 kommer till exempel att bli det nya ungdomsrummet. Kaféet kommer att flytta närmare entrén från Odengatan. Då får ett helt nytt rum, en black box, för programverksamhet plats där kaféet ligger idag.

– Det finns en stor utmaning när det gäller läskunnigheten i dag. Tillgång till litteratur, till berättelser och idéer som kan stimulera till läsningen i unga år är central. Det ger en livslång effekt. Här har biblioteken en viktig roll, säger Daniel Forsman.

Biblioteket tar emot många förskoleklasser och andra grupper av barn. Tanken är att de ska få möta en bibliotekarie och lyssna på sagoläsning eller hitta sin egen litteratur. Skriv- och läsecirklar finns också, sagoyoga eller att dansa för att beskriva en berättelse. De nya barnytorna blir därför ett mycket välkommet tillskott.

Att renovera en byggnad med ett så stort arkitektoniskt och kulturhistoriskt värde som Gunnar Asplunds stadsbibliotek i Stockholm bjuder på utmaningar i flera dimensioner, det vittnar de som jobbar med byggnaden om, men det som också sticker ut i intervjuer är hur speciell alla tycker byggnaden är.

– Det är svårt att vara på den här platsen och i den här byggnaden utan att få en personlig relation till den, säger Åsa Stranninge.

Själv minns hon hur hon som barn gick under paraplyalmarna vid entrén.

Anna Ulfsdotter minns sitt första möte med byggnaden när hon flyttade till Stockholm som 20-åring. Det var något speciellt med den, det kände hon direkt utan att då veta vad det var för byggnad eller vem som ritat den.

Stockholms stadsbibliotek berör alla. Det märks och det kanske delvis är därför som alla gör sitt yttersta för att alltid hitta den bästa lösningen, från projektledning och neråt. Det tror i alla fall Åsa Stranninge, Anna Jungstedt och Anna Ulfsdotter. De 260 miljoner som avsatts för underhållsprojektet räckte inte långt. Hårda prioriteringar fick göras. Trots det har det inte kompromissats med de antikvariska ambitionerna. Det är ovanligt. 

– Vi har aldrig befunnit oss i situationer där vi som arkitekter måste ta obekväma beslut eller gå med på obekväma val för att beställaren inte förstått. Det har varit en fantastisk process. Vi har kunnat göra de noggranna undersökningar, kontroller och provmålningar som behövs för att säkerställa en antikvariskt riktig lösning, säger Åsa Stranninge.

Oförutsedda saker händer ofta i ett projekt som detta. De karakteristiska paraplyalmarna runt byggnaden skulle sparas och skyddas, men drabbades av almsjuka, vilket innebär att de nu behöver ersättas i stället. En komplicerad historia.  

– Lite av magin med platsen försvann när de togs bort, tycker Åsa Stranninge. 

Vilket träd kunde väljas i stället?  Förslaget är hängavenbok. Det är inget träd som du kan köpa på vilken plantskola som helst, därför står ett antal sådana nu på tillväxt och för uppbyggnadsbeskärning för att likna en paraplyalm. Det är ett fortlöpande projekt och om cirka tio år först kan de planteras vid Stockholms stadsbibliotek, berättar Åsa Stranninge.

Det är många andra frågor som också måste diskuteras och utredas, fasadfärgen är ett sådant exempel. Fastighetskontoret har tillsatt en hel expertgrupp för ändamålet. Undersökande prover tas på putsen men mycket av putsen har ersatts. Bara rester kan finnas kvar på enstaka ställen.

Fotografier och målningar studeras av arkitekter och antikvarier. Det verkar som om det har varit två nyanser på fasaden. En på den övre runda delen av byggnaden och en på den nedre fyrkantiga. Exakt vilken nyans det slutligen blir återstår att se.

Det finns också andra problem att hantera. Biblioteket är till exempel kallt på vintern och varmt på sommaren och från den ikoniska trappan i huvudentrén drar det. Ett varmluftsaggregat brukar vara en lösning då, men vid denna plats en omöjlighet, på grund av antikvariska krav.

Går det att lösa? Kanske en glasfyrkant i mitten med smalt glasparti mot väggarna där varmluft kan sippra in. Äldre inmurade kanaler i väggen kan kanske användas. Lösningen studeras nu av Anja Thedenius, återstår att se om länsstyrelsen godkänner förslaget.  

Anja Thedenius vistades i Gunnar Asplunds stadsbibliotek som barn och även hon har en stark relation till byggnaden. Hon beskriver den som en öppen bok, en pedagogisk berättelse om arkitektur, läsande och historia. Alltifrån dörrhandtagen med Adam och Eva i huvudentrén, referenser till människans tillblivande, via den första dokumenterade västerländska skriften, Iliaden och Odyssén reliefer på de mörka väggarna i trappan, de som visar krig och elände, men där ovanför långt däruppe ljus från den stora bokhallen, litteraturens upplysande kunskap.

Byggnaden är fylld med symbolik, förklarar hon, något som du som besökare kanske känner utan att direkt förstå. Hela planlösningen har med människans mått att göra. En cirkel i en fyrkant och som på Leonardo da Vincis, den vitruvianske mannen utsträckt i mitten: symbolen för gyllene snittet och grunden i klassisk arkitektur och konst.

– Det är människan som står i centrum här, en central tanke för Gunnar Asplund, säger Anja Thedenius.

Andra berättelser i huset finns också och det kanske är just det mytiska och fantasieggande som tilltalar människor så starkt i byggnaden. Anja Thedenius nämner bland annat stjärnhimlen med planeter för Gunnar Asplunds födelsedag och Nils Dardels John Blund i sagorummet där drömmar och sagor blandas till berättelser.

Daniel Forsman har också sin egen personliga upplevelse av Asplunds stadsbibliotek, som många av personalen. Han känner en form av vördnad och någon slags kärlek till litteraturen, när han träder in i entrén vid Sveavägen. Han tror också att just det måste ha varit en av Gunnar Asplunds grundtanke.

Det är kanske inte de största och bästa biblioteksytorna som de som jobbar här kommer få men de får något annat som har ett minst lika stort värde – ett väldigt speciellt hus som upprustat kan välkomna besökare igen 2027 där de befintliga ytorna är ordnade så att de bättre passar dagens verksamhet.

Det ser i alla fall Daniel Forsman fram emot.

– Och den nya barnavdelning den kommer att bli en succé. Den bästa i världen! säger han.