Många vill vidareutbilda arkitekter

På yrkeshögskolan på Campus Nyköping ges en kurs i byggprojektering – i år med rekordmånga deltagare. Arkitekten Kristina Dalberg är utbildningsledare på Campus Nyköping. När hon anställdes för fyra år sedan ville hon skapa kurser hon själv saknade i sin arkitektutbildning.

– Jag och jämnåriga kursare hade länge pratat om att byggprojektering och kunskap om hur man förhåller sig till lagar, regler och normer borde ha ingått i grundutbildningen. Det förväntas man lära sig i yrkeslivet, men möjligheten till inskolning på kontoren varierar, säger Kristina Dalberg.

För att säkerställa att studenterna har tillräcklig arkitekturkunskap för kursen Bygghandlingsprojektering för arkitekter, ställs krav på minst sex månaders praktik eller anställning som arkitekt på minst halvtid. 

– Att ha drivit egen verksamhet räknas också, och ett högre antal yrkesår och högre examen ger fler meritpoäng vid urvalet, förklarar Kristina Dalberg.

Kursen ges nu för tredje året i rad. I höst tas 55 studenter in, en ökning från förra årets 35. Bland studenterna finns både erfarna arkitekter och relativt nyutexaminerade, från hela Sverige.

– Vi har också flera arkitekter med utländsk utbildning och som ser det här som ett sätt att lära sig det svenska systemet. Andra tycker att det blivit låsta i ett fack på sin arbetsplats och vill utvecklas och kunna ta större ansvar, säger Kristina Dalberg.

Om de sökande är arbetslösa eller inte är inget som anges vid ansökan, men Kristina Dalberg har ändå sett signaler om att det skett en stor förändring.

– Förra året såg vi att fler studenter behövde intyg för att få licens till olika ritprogram, vilket man som anställd oftast har tillgång till. Ingen behövde det första året kursen gavs och jag gissar att det blir ännu fler i år, säger Kristina Dalberg.

Att Campus Nyköping är en yrkeshögskola innebär att utbildningarna ska ges i nära samverkan med yrkeslivet. Kristina Dalberg satte därför själv samman en ledningsgrupp av arkitekter från flera arkitektföretag, som har bidragit med ansökan, handlingar och föreläsningar. Nytt till höstens kurs är en föreläsning om skillnader mellan den svenska och den danska projekteringsprocessen och studenterna ska också få titta på bygghandlingar för restaurering.

– Studenterna ser att det är stor variation på hur kontoren arbetar med bygghandlingar. Det är kanske inte så strikt som de föreställt sig och det ger dem en ny självsäkerhet att göra på sitt sätt inom ramverket, säger Kristina Dalberg.

Kompetensutveckling för arkitekter är på agendan på flera håll. För ett drygt år sedan bildades en arbetsgrupp med representanter från Sveriges Arkitekter, Innovationsföretagen och TRR (Trygghetsrådet). Utifrån samarbetet har TRR tagit fram en utbildningskatalog med förslag på utbildningar som möter arbetsmarknadens behov. Bland förslagen finns AI och maskininlärning, klimatledarskap, restaurering, materiallära och livscykelanalys.

Underlaget utgår bland annat från en enkät om efterfrågan på kompetens hos alla teknikföretag hos Innovationsföretagen, och som visade ett generellt behov av kurser inom digitalisering och hållbarhet.

Innovationsföretagen bildade nyligen Arkitektföretagens råd. Där ingår Tove Svensson, kontorschef på Liljewall, i en grupp som ska titta på behov av kompetensförsörjning. Gruppen planerar att träffa representanter för samhällsbyggnadsutbildningarna vid KTH för att också diskutera frågan om efterfrågade kompetenser i framtiden.

– Vi har redan identifierat att kunskap om hållbarhet, värdeskapande och digitalisering är intressanta kompetenser för många företag, säger Tove Svensson.

Sveriges Arkitekter, som erbjuder vidareutbildningar för sina medlemmar, har det senaste året testat efterfrågan på kompetensutveckling genom att erbjuda en stor bredd av kurser, där de som inte fylls ställs in. Det har visat att de längre programmen blir bokade i större utsträckning än de kortare kurserna.

– Vår analys är att kurser som anses göra deltagaren eller kontoret mer attraktiva på marknaden verkar mer angelägna än kurser som anses ge inspiration, säger Eva Minoura, programansvarig på Sveriges Arkitekter.

För att ta reda på vilka kurser som efterfrågas ställer förbundet också frågan i förbundets medlemsundersökningar och i kursutvärderingar. Sammantaget har det visat att medlemmarna önskar kurser i bland annat ombyggnad och cirkularitet. I september startades det nya professionsprogrammet Ombyggnadsarkitektur.

– Kursen ska bidra till en förflyttning från nyproduktion till ombyggnad, där kunskap om kulturmiljö, återbruk och förvaltning betonas, säger Eva Minoura.

Förbundets jurister ger också löpande rapporter om vilka kompetenser som undantas vid arbetsbristförhandlingar. Eva Minoura säger att gruppen för kompetensutveckling fått rapporter om att erfarenhet av stadsbyggnad och planering just nu verkar särskilt önskvärt att behålla på kontoren.

– Teman som PBL och planering, tidiga skeden i stadsutveckling och finansiering av byggande ingår redan i våra program men vi funderar även på att ta fram en kurs specifikt i stadsbyggnad, säger Eva Minoura.