Gå till innehållet

”Varje ritning är en berättelse om en möjlig värld”

Alexia Staaf klev bakom nissedörren och visualiserade nissens värld i en bok. För henne är det ett sätt att bygga upp rum och miljöer som liknar det hon gör som arkitekt.

Det var på julafton förra året hon fick idén. Då hade Alexia Staaf haft den så kallade nissedörren hemma i flera år, en sorts julkalender där en överraskning från ”nissen” möter barnen varje morgon.

– Jag insåg att det inte fanns någon bok om den här jultraditionen och att idén var väldigt konceptstark, så jag kände att jag skulle skriva den boken, säger hon.

Sen gick det fort. Hon kontaktade en bekant som är lärare, de skrev tillsammans under våren, läste högt för varandra och gjorde illustrationerna under sommaren. I september lämnades boken till tryck och den kom ut i 5000 exemplar i oktober. Mer än halva upplagan har redan sålts och boken låg i början av december etta på en av de stora bokkedjornas topplistor.

– Vi var tvungna att ha högt tempo, det gjorde att projektet flög. Och mitt arkitekt-jag tyckte att det var väldigt kreativt och roligt att rita nissekulisser, säger Alexia Staaf.

Inför julen har Alexia Staaf planerat nissedörrs-turer för barn i Gamla stan, där Morota Staaf har sitt kontor. De har ena benet i konkreta projekt och det andra i innovationsprojekt, många kopplade till barns miljöer.

I boken får läsaren kika in genom nissedörrar, som tecknats i olika stilarter, och kliva in i nissens värld. Alexia Staaf har modellerat i 3d för att få korrekta perspektiv och ritningar för att läsarna ska kunna tillverka egna nissedörrar. Men det är inte bara så Alexia Staaf tycker att hon använt sin erfarenhet som arkitekt i arbetet med boken.

– Som arkitekter bygger vi berättelser och scenarier. Varje plan och ritning är en berättelse om en möjlig värld. På samma sätt har jag velat bygga upp en trovärdighet kring nissens rum, som ett sätt att ta barnens föreställningsvärldar på allvar, säger hon.

Att bredda sin roll som arkitekt så pass att hon skriver en barnbok är inte så konstigt för Alexia Staaf och hon nämner sin lärare på arkitektutbildningen, och också arbetsgivare under flera år, Anders Wilhelmsson, som en viktig förebild.

– Han ifrågasätter alltid vad en arkitekt har kapacitet att göra och har inte velat låta sig definieras. Det har jag inspirerats mycket av, säger Alexia Staaf.

Hon arbetade under flera år med Wilhelmssons företag Peepoople, som bygger på en sanitetslösning för bland annat flyktingläger. Det tog henne först till Kenya och sen till Haiti och Filippinerna efter naturkatastrofer, och hon arbetade ofta nära kvinnor och barn.

– Jag har nog dragits till projekt där det krävs att jag står upp för andras rättigheter, säger hon.

Hon är osäker på om erfarenheten av katastrofer har gjort henne mer stresstålig och riskbenägen, kanske var hon det redan innan, funderar hon. Att gå från en fast anställning till att starta eget företag för fyra år sedan innebar i alla fall en risk, det insåg hon.

– Jag har en egen motor som jag vill använda mig av, även om jag har vetat att det är en konjunkturkänslig bransch. Kristider gör mig fokuserad och jag utmanas i att se var det finns möjligheter och var jag kan bidra med min kunskap som arkitekt, säger hon.

Det handlar om att visualisera världar så att någon ska vilja läsa, spela eller vistas i dem.

För två år sen kom Maja Morota in i företaget. De hade studerat arkitektur på KTH tillsammans och visste att de samarbetade bra. De har ena benet i konkreta projekt, som att rita bostäder, butiker och att arbeta med kulturhistoriska miljöer, och det andra i innovationsprojekt. Just nu ritar de bland annat på ett skyddat boende för kvinnor och barn, ett område som de har ett särskilt fokus på. Förra året reste de, under det utforskande projektet Flaskpost, mellan skolor i Sverige och Finland med modeller som barn gjort utifrån sina lekar.

– Vi vill undersöka och skapa en större förståelse för barnens rättigheter och för hur vi kan bygga bra miljöer för barn, på riktigt, säger Alexia Staaf.

Morota Staaf delar lokal och samarbetar med Barnrättskonsulterna, vilket har lett till samarbeten i projekt som kretsar kring barns rum och inflytande. Tillsammans har de fått forskningsmedel från Vinnova för att utveckla ett dataspel om barnrätt i samhällsbyggnadsprocesser.

Snart är det också dags att börja på Den andra boken om nissedörren och ett brädspel baserat på boken. Dessutom ska författarna snart ha ett möte om att översätta den första boken till andra språk. För Alexia Staaf hänger de olika projekten samman; att skapa miljöer i böcker, i spelvärlden och verkliga rum.

– Det handlar om att visualisera världar så att någon ska vilja läsa, spela eller vistas i dem.

Mer att läsa