”Vårt mål är 40 kvadratmeter per barn”

Gruppen Bums, Barns utemiljöer i Stockholm, vill väcka uppmärksamhet om riskerna med att barns utrymmen i städer minskar. Sedan gruppen bildades för två år sen har medlemmarna studerat och dokumenterat förskolegårdar i Stockholm, ordnat seminarier och uppvaktat politiker och tjänstemän i Stockholms stad.

– Vi vill förklara hur kortsiktig vi tycker att den här utvecklingen är. Idag naggar man på parker och skolgårdar och naturområden som används mycket. Det är en farlig tendens som riskerar att ge oss dåliga bostadsområden på sikt, säger Elisabeth Edsjö en av arkitekterna i gruppen.

Nu ska gruppen snart träffa två stora byggföretag för att öka medvetenhet och kunskap kring barns behov. Bums ska också gå vidare med att diskutera direkt med politiker och med Barnombudsmannen och de vill så småningom ordna ett seminarium för arkitekter som projekterar områdena.

– Många tycker att det är upprörande att barn får så lite utrymme. De ansvariga säger däremot att det är svårt att få till friytorna när mycket ska byggas. Men det handlar om att ändra syn på vad som är viktigast: att bygga väldigt mycket eller att bygga så att alla mår bra, säger Elisabeth Edsjö.

Till föreläsningarna har Bums bjudit in experter och forskare att berätta om vikten av utemiljöer. Bland dem hör Cecilia Boldeman, docent i socialmedicin på Karolinska Institutet.

– Vi hänvisar till tydliga forskningsresultat kring hälsoeffekter och koncentrationsproblem. Dessutom är det viktigt att utomhusytorna ger solljus, lövskugga och varierad terräng som är viktigt för barns lek och utveckling av motoriken, säger Elisabeth Edsjö.

Fram till slutet av 1980-talet fanns bindande föreskrifter om friytor för barn. De ersattes då i Plan- och bygglagen av mindre bindande funktionskrav. Idag finns riktlinjer från Boverket om 40 kvadratmeter per barn i förskola och 30 kvadratmeter i skola, men de är inte heller obligatoriska. Elisabeth Edsjö nämner Malmö och Järfälla som kommuner som försöker implementera riktlinjerna på olika sätt, men i Stockholm ligger friytorna per barn på under 10 kvadratmeter per barn i nybyggnadsområden.

Förskolegård i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

– Riktlinjerna har varit väldigt vaga samtidigt som trycket att bygga mycket och högt har varit oerhört stort. Då har de ytor som barnen behöver för att utvecklas försvunnit, säger Elisabeth Edsjö.

Sedan 2016 arbetar Stockholms stad med att ta fram riktlinjer för barns utemiljöer i nybyggnadsprojekt, riktlinjer som enligt planen ska presenteras under våren. Och Elisabeth Edsjö tror att påverkansarbetet i Bums har haft betydelse.

– Vi har uppvaktat flera politiker direkt och intresset är stort.

Målet för gruppens arbete är få till mer bindande föreskrifter som följer Boverkets framräknade tal om 40 kvadratmeter friyta utomhus per barn i förskola.

– Det skulle underlätta för alla inblandade att förstå vad de ska ta hänsyn till från början. Planerar man in ytorna från början är det ingen omöjlighet och dessutom en stor kvalitet för allt tätare stadsdelar, säger Elisabeth Edsjö.