Tuffare krav tvingar dansk arkitektutbildning skala ner

Innan 2019 ska KADK spara in 28,7 miljoner danska kronor. Redan förra året kom besked om att antalet intagningsplatser behöver minska med 30 procent. Ytterligare omprioriteringar kommer dessutom tvinga skolan till att helt lägga ner vissa program och omstrukturera andra.

De drastiska åtgärder som nu ska genomföras grundar sig i den utbredda arbetslösheten bland landets arkitekter. Enligt dansk arbetslöshetsstatistik handlar det om cirka 7 procent i augusti 2016. Enligt KADK:s handlingsplan ska antalet program bli färre och resurserna på de konstnärliga avdelningarna omfördelas. Planen är att göra dem mer teknologiska och generella, för att i större grad forma dem efter arbetsmarknadens behov.

– En svår men viktig uppgift för att få nyexaminerade snabbare ut i arbete, skriver KADK:s rektor Lene Dammand Lund i ett uttalande på skolans hemsida.

Köpenhamns arkitektutbildning är underställd konstakademin och många studenter med ambitionen att utforska arkitekturfältet utifrån ett mer konstnärligt uttryck söker sig därför dit. Och det ser den danska regeringen som en del av problemet. Nyutexaminerade arkitekter anses inte vara redo för de uppgifter och krav som arbetsmarknaden ställer.

Pehr-Mikael Sällström är Sveriges Arkitekters processledare för frågor som rör forskning och utbildning inom arkitektur. Han menar att det är tråkigt att studenterna nu inte kommer får lika stora valmöjligheter, men att kvalitén på de program som blir kvar blir jämnare och riskerna mindre för att de inte lär sig det de behöver för att få jobb.

– Både danska och svenska studenter borde redan i ett tidigt skede få möjlighet att förhålla sig till den verkliga spelplanen utanför skolan och de möjligheter som det ger att få jobba med verkliga och meningsfulla uppgifter, säger han.

Rune Arleth från Danmark och Astrid Gabrielsson från Sverige läser båda tredje terminen på KADK:s Arkitektur rum och tid – ett av de masterprogram som snart läggs ner. De är eniga om att det nu finns risk att skolans starka konstnärliga profil och anseende kan komma att ruckas.

– Undervisning och forskning bygger på år av erfarenhet och lärares personliga engagemang. Det borde vi värdera och vara stolta över, inte kasta bort, säger Rune Arleth.

Astrid Gabrielsson befarar att det dynamiska i gestaltningen undermineras när specialkompetens ersätts av det mer generella.

– Självklart ska utbildningen svara mot de kompetenskrav som arbetsmarknaden efterfrågar, men jag tror inte på att generalisera och orientera en allmän arkitektutbildning, säger hon.

Astrid Gabrielsson som läst sin grundutbildning på Chalmers tekniska högskola ser åren i Köpenhamn och KADK:s konstnärliga inriktning som en viktig kompletterande plattform till hennes mer tekniskt inriktade bakgrund.

– Jag har fått möjlighet att angripa arkitekturfältet ur nya infallsvinklar som också motiverat ett kritiskt förhållningssätt till det material som idag presenteras. Det har i slutändan gett mig ett mer dynamiskt sätt att se på stadsplanering och arkitektonisk gestaltning. Det är en styrka, säger hon.

Sedan beslutet blev officiellt har många reagerat starkt och protesterat. För att få studenternas röster hörda tog Rune Arleth initiativet till att samla ihop en namnlista som överlämnades till skolans rektor i hopp om omprövning. Dock utan framgång.

– Jag upplever att våra kritiska frågor avfärdas och att ledningen inte tar dem till sig. De verkar tyvärr alltför fast beslutna om att skolan är i behov av de här förändringarna, säger han.