Sveriges kustlinje har ritats om
Lantmäteriet och Sjöfartsverket är färdiga med kustlinjen i ett tolvårigt projekt med att kartlägga Sveriges nationella strandlinje. Det får betydelse främst för sjöfarten men kan också spela roll för samhällsplanering vid kustnära bebyggelse.
Kartan för Färjestaden har ritats om efter Lantmäteriets och Sjöfartsverkets nya mätning och kartering av Sveriges nationella strandlinje.
Detaljeringen blir större än tidigare i en ny kartering av Sveriges kust och stora sjöar. Det är första gången som Lantmäteriet lägger samman sin information med Sjöfartsverket. Mätningarna har skett längs med Sveriges kustlinje och hela vägen ut till territorialgränsen. Kustlinjen är klar, fram till december 2019 ska också de stora sjöarna och en del av Göta kanal mätas.
– Informationen i sjökorten och lantmäteriets tjänster blir betydligt mer detaljerade, säger Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet.
Tidigare kartor och sjökort som visar Sveriges strandlinje runt kusterna har till 55 procent en strandlinje som har ritats för hand. De senaste mätningarna är från 1970-talet, förutom i hårt trafikerade områden där strandlinjen uppdaterats oftare. Den nya kartläggningen av strandlinjen påbörjades 2005 och kusterna avslutades under 2017. Kartorna ger en betydligt bättre detaljering av den 4800 mil långa strandlinjen, både den naturliga och av byggda kajer, hamnar och bryggor.
Björn Olander
Där Lantmäteriet inte har tillräcklig sikt för att identifiera undervattensstenar och bränningar genomför Sjöfartsverket kontroller. Kartorna visar exempelvis antal bryggor och hur långa de är. Det går också att plocka fram statistik ur kartorna. Istället för en tidigare detaljering på 50 centimeter finns nu en upplösning på 25 centimeter. Karteringen har skett genom att högupplösta flygbilder läggs samman i en stereomodell, 3d.
– Det blir hög detaljrikedom jämfört med tidigare kartor så det är ett stort kvalitetslyft. Vi mäter allt vi ser som håller vissa mått. Det är ett hett tips att uppdatera sina sjökort när de har blivit uppdaterade med den nya strandlinjen, säger Björn Olander.
På vissa platser kan skillnaderna mot tidigare kartor vara 30–40 meter. De största förändringarna gäller Bottenviken. Där är det långgrund samtidigt som landhöjningen är 5 millimeter per år. De tidigare kartorna från 1970-talet har reviderats ordentligt. I storstadsområden har det redan tidigare funnits mer detaljerade karteringar så där handlar förändringarna framförallt om en större detaljering och komplettering med bryggor och kajer.
– Det här är framförallt intressant ur ett sjöfartsperspektiv, både yrkes- och privat trafik. Men det blir mer pålitligt och detaljerat nu än tidigare så förhoppningsvis kommer det också anses som bättre underlag för samhällsbyggnadsprocessen, säger Björn Olander.
Nationell strandlinje (NSL)
Nationell strandlinje är ett samlingsnamn för de objektklasser som rör strandlinjen (strandlinje, bränning, kaj, brygga, avbärare, ledverk, vågbrytare, dykdalb och bom). För dessa objektklasser har Lantmäteriet och Sjöfartsverket tagit fram en gemensam specifikation, samt metoder och rutiner för hur data om dem ska lagras och uppdateras.
Sedan 2005 driver Sjöfartsverket och Lantmäteriet tillsammans projektet Nationell strandlinje (NSL) som ska bygga upp, ajourhålla och förvalta en gemensam version av Sveriges strandlinje. Målet är att informationen ska uppdateras ungefär vartannat år. Projektet omfattar Sveriges kust och de stora sjöarna samt Göta kanal. Resultatet från kartläggningen kommer ut i kartprodukter och tjänster från Lantmäteriet och Sjöfartsverket.
