Sveriges Arkitekter har kartlagt kåren: 9 av 10 är med i facket
En undersökning som Sveriges Arkitekter har gjort visar att 88 procent av de som kan bli medlemmar i förbundet också är det.
– Vi tänker att den siffran är fantastiskt bra. Den visar att vi är relevanta för väldigt många arkitekter, säger förbundets kommunikationschef Ariella Nisell.
Sveriges Arkitekter har för närvarande drygt 13 000 medlemmar. I november samlades flera på Arkitekturgalan på Cirkus i Stockholm.
Kartläggningen fokuserar på arkitektkåren i Sverige, är utförd av analysföretaget Evidens och baseras bland annat på intervjuer, enkäter och specialkörningar i SCB:s register.
– Det övergripande målet har varit att öka nöjdheten bland våra befintliga medlemmar och ta reda på vad de ser som viktigt i sitt medlemskap, men också att kartlägga medlemspotentialen, säger Ariella Nisell.
Sveriges Arkitekter har sedan förbundet bildades 2002 kommunicerat en anslutningsgrad om 95 procent bland alla yrkesverksamma arkitekter i Sverige, senast i mars 2016 i remissyttrandet till Gestaltad livsmiljö. Men redan 2014 bestämde sig förbundsstyrelsen för att undersöka att siffran stämmer, vilket nu alltså har skett.
– När vi sagt 95 procent har det varit i förhållande till hur många som är utbildade i Sverige. Men idag finns det många arkitekter i Sverige med examen från andra länder, vilket också var en av anledningarna till att vi såg behov av att göra kartläggningen, säger Ariella Nisell.
Slutsatsen, om man utgår ifrån de 8228 yrkesverksamma arkitekter som fanns år 2015 och som läst minst tre år på en av Sveriges Arkitekter godkända utbildningar eller som skulle kunna söka medlemsskap genom invalsnämnden, är att anslutningsgraden är 88 procent.
Ariella Nisell.
Det är en stor fråga hur man ser på arkitekter och arkitektur, nu har vi i alla fall underlaget för att starta diskussionen.
Enligt Evidens rapport är det främst arkitekter med utländsk examen och nyutexaminerade som utgör den grupp om 12 procent av arkitekterna som inte är medlemmar i förbundet. Samtidigt visar undersökningen att det år 2015 även fanns 2800 personer som kallar sig arkitekter eller jobbar i en arkitektverksamhet men som i dagsläget inte kvalificerar sig för ett medlemskap. Det kan vara personer med ingenjörsutbildning eller med examen från exempelvis Malmö högskola eller Beckmans.
– Det här är en viktig grupp som branschen ser som arkitekter och som får jobb som arkitekter på arkitektföretag och kommuner, men som i dagsläget inte kan bli medlemmar, säger Ariella Nisell.
Hon tror att både Sveriges Arkitekters styrelse, stämma och medlemmar kommer att behöva diskutera hur förbundet ska förhålla sig till dessa personer framöver. Fler medlemmar skulle, enligt Ariellla Nisell, ge större intäkter till förbundet men också en starkare bransch.
– Det är en stor fråga hur man ser på arkitekter och arkitektur, nu har vi i alla fall underlaget för att starta diskussionen och det är det som har varit viktigt, säger hon.
Fotnot: Sveriges Arkitekters kommunikationschef Ariella Nisell är föräldraledig sedan december 2017. Tillförordnad kommunikationschef är Jonas Mellqvist.
Om kartläggningen
- Kartläggningen ingår i Sveriges Arkitekters så kallade Projekt medlemsvård och utfördes under 2017 av analysföretaget Evidens. Den kostade cirka 300 000 kronor.
- Det övergripande syftet är öka nöjdheten bland befintliga medlemmar, men också att ta reda på varför man går ur och hur stor förbundets medlemspotential är och att identifiera de bästa sätten att rekrytera nya medlemmar.
