Samlingarna i ramp­ljuset när Arkdes nyöppnar

Fyra miljoner objekt finns i Arkdes samlingar; de flesta har aldrig lyfts ur arkiven. När portarna nu slår upp igen efter ombyggnaden är samlingsutställningen utformad, av arkitekterna Arrhov Frick, som en föränderlig scen där aktörer och deras verk ofta skiftar i de specialbyggda montrarna, tillverkade av golvet till den sista utställningen innan museet stängde förra sommaren. Totalt finns sju utställningar att besöka när Arkdes nyöppnar i slutet av september.

Carlos Mínguez Carrasco har varit chefsintendent på Arkdes sedan 2020 och diskuterade med tidigare överintendenten Kieran Long att lyfta fram Arkdes samlingar mer. Då var de bara tillgängliga via Arkdes forskarservice som kunde lyfta upp föremål på beställning för en kort period.

– Den permanenta utställningen hade sett ungefär likadan ut sedan 1998 och få av modellerna där var original. Vi ville uppvärdera objekten, det finns ett stort värde i att få se till exempel Gunnnar Asplunds första skiss på ett skisspapper, säger Carlos Mínguez Carrasco.

Det blir nu möjligt bland annat i den nya utställningsytan Unboxing där Arkdes intendenter under vissa tider plockar upp objekt, fotograferar av dem som ett led i en pågående digitaliserings- och katalogiseringsprocess av samlingarna, och sedan lyfter ner dem i arkivet igen ­– allt medan publiken kan se på.

Dessutom kommer utställningarna baseras på samlingarna på ett helt nytt sätt. Under temat Arkdes collection visas vid nyöppningen föremål från samlingen av Léonie Geisendorf, som skisser och modeller till Katolska kyrkan i Stockholm från slutet av 1960-talet, en byggnad som aldrig uppfördes. Arkdes intendenter har arbetat med att välja teman, lösa tekniska utmaningar och konsulterat konservatorer om hur materialet ska hanteras. Redan nu jobbar de med nästa rotation av material och har idéer för en period på tio år.

– En viktig poäng med att komma hit är för att se original som bara finns just här och som snart kan försvinna ner i samlingarna igen, säger Carlos Mínguez Carrasco.

Den stora salen för samlingsutställningarna är nu uppbyggd som en vandring mellan skisser, modeller och renderingar för visioner, via processer, till arkitektur som tagits i bruk.

– Vi tror att samlingarna kan hjälpa oss att fundera över aktuella frågor och uppgifter, som att utforma nya publika platser, genom att vi ser hur tidigare generationer har löst uppgifterna, säger Carlos Mínguez Carrasco.

Intendenterna har också velat få in publikupplevelser i skala 1:1, både i samlingsutställningen och i de tillfälliga. Till öppningen visas en del av den samiska arkitekten Joar Nangos utställning Girjegumpi från arkitekturbiennalen i Venedig 2023. Terrassen på baksidan av museet har blivit den nya utställningsytan Utsikten, sedan i somras iscensatt av arkitekt- och konstkollektivet Mycket.

– Vi vill erbjuda publiken upplevelser av att förhålla sig till ett rum. Det var också en anledning till att vi bjöd in Arrhov Frick att rita de nya utställningsrummen, deras design är en fullskaleupplevelse av arkitektur i sig, säger Carlos Mínguez Carrasco.

Beslutet till ombyggnaden av Arkdes togs medan Kieran Long var överintendent på Arkdes. Han anställdes 2017 och genomförde flera stora och hyllade utställningar under sina år på myndigheten, men också förändringar som väckte kritik och larm om arbetsmiljöproblem. När Kieran Long slutade på egen begäran i januari i år fick verksamhetschefen Karin Nilsson ta över ledarskapet som tillförordnad överintendent.

– Under två år har nästan all personaltid gått till att utveckla ombyggnadsprojektet, och vi har satt i gång utbildningar för att förmedla uppdraget med Gestaltad livsmiljö, säger Karin Nilsson.

När uppdraget att rita om utställningsytorna på Arkdes våren 2022 gick till arkitekterna Arrhov Frick var uppgiften att skapa ett museum som baseras på samlingarna och att öppna upp den ursprungliga huvudentrén. Arkitekternas bärande idé var att återbruka så mycket som möjligt av den befintliga inredningen och av material från Arkdes lager.

I augusti förra året stängde Arkdes för publiken och ombyggnaden påbörjades. Den nya inredningen byggdes på plats i Arkdes egna lokaler, också enligt arkitekternas förslag. Under processen har personalen på Arkdes involverats regelbundet för kunskapsutbyten och utbildning och fyra personer har rekryterats på deltid för att arbeta med publika möten.

Men de sista månaderna har Arkdes personal arbetat med en oklar framtid i sikte. Den 20 juni kom pressmeddelandet från kulturdepartementet om att regeringskansliet hade tillsatt en utredning om hur myndigheten Arkdes kan inordnas i Moderna museet.

Karin Nilsson fick beskedet om utredningen ett par dagar innan pressmeddelandet gick ut, och hon träffade utredaren Thomas Pålsson efter ett par veckor. Då fick hon budskapet att utredaren undersöker hur Arkdes och Moderna museet kan gå samman och om Statens konstråd kan vara del av samgående.

– Jag tolkar det som att beslutet redan är taget. På det stora hela är jag positiv till att utreda hur Moderna museet och Arkdes kan berika varandra och få större genomslag för arkitekturpolitiken, och ha vissa gemensamma funktioner. Samtidigt är det viktigt att ArkDes får kvarstå som en egen verksamhet med egna lokaler och kompetens, säger Karin Nilsson.

Redan 2015 utredde regeringen om Arkdes skulle kunna inordnas i Moderna museet. Så blev inte fallet, kritiken lät inte vänta på sig och regeringen ansåg inte att det fanns underlag för ett samgående. I oktober samma år överlämnades en utredning av Christer Larsson om en statlig arkitekturpolitik. Han föreslog i stället att Arkdes skulle ombildas till myndigheten för gestaltad livsmiljö, och få ett tydligare uppdrag. I maj 2018 klubbade riksdagen målen för en nationell arkitektur-, form- och designpolitik. Sedan dess har Arkdes uppdragen att driva den statliga arkitekturpolitiken och att utveckla mötesplatser för arkitektur, form och design.

Än så länge har Arkdes arbete med uppdragen inte varit så synligt i utställningarna. Tills nu. När publiken kommer tillbaka till ett ombyggt museum, genom den nya entrén, möter de först den nya utställningsytan Torget där Arkdes ska berätta om sitt uppdrag och bland annat den praktiknära forskning de bedriver.

– För första gången har vi ett fysiskt rum för att visa vad vi gör utanför huset, en plats där vi kan föra debatt om gestaltningen av vårt samhälle. Och vi har fattat ett eget beslut om att införa fri entré fram till årsskiftet. Våra uppdrag rimmar dåligt med att ta betalt av människor för att delta i det offentliga samtalet, säger Karin Nilsson.

Men nu utreds alltså ett samgående mellan Arkdes och och Moderna museet igen. Uppdraget ska redovisas till kulturdepartementet senast den sista januari nästa år. Under tiden bidrar Karin Nilsson till utredningen med underlag som årsredovisningar, organisationsscheman och arbetsordning på Arkdes, men hon betonar också personalens kompetens och kunskap om samlingarna.

– Det är så klart svårt med tajmingen, men just nu har vi allt fokus på att visa att så här bra kan Arkdes vara. Vi visar samlingarna på ett sätt vi aldrig gjort förut, säger Karin Nilsson.