Så tjänar arkitekterna – vi har granskat lönestatistiken

Den stora majoriteten av de anställda i arkitektkåren, 75 procent, har en lön mellan 32 000 och 51 000 kronor. Bara 3 procent tjänar mindre. Det visar Arkitektens genomgång av 2019 års lönestatistik.

– Att kurvan så tydligt startar vid 32 000 kronor visar att arbetsgivarna följer våra rekommenderade ingångslöner. Det är positivt, säger Ulrik Östling, förhandlingschef på Sveriges Arkitekter.

Att en förhållandevis liten andel tjänar 51 000 kronor eller mer ser han däremot som ett problem.

– Vad vi ser är en sammanpressad lönestruktur, trots att vi är överens med arbetsgivarparterna om en ökad lönespridning. All forskning visar att en sådan drar med sig hela kollektivet som får högre löner.

Arkitekternas medellön på 44 700 kronor måste alltså upp. Men då krävs det att arkitektföretagen höjer sina arvoden och framförallt utvecklar nya affärsmodeller i stället för att ta betalt per timme, konstaterar Ulrik Östling.

En väg att som enskild få upp sin lön är att gå in i rollen som chef. Arkitektens granskning visar att gränsen där cheferna blir fler än icke-cheferna går vid månadslönen 57 000 kronor, och ju högre lönen är desto högre är andelen chefer.

Men i alla lönenivåer, även inom den enda procent som tjänar 75 000 kronor eller mer, finns det arkitekter som inte har chefsansvar.

Bland dem som inte är chefer och har en lön på 51 000 kronor eller mer är det vanligast att vara ansvarig arkitekt i privat sektor. Andra är handläggande arkitekter, både i kommunal och privat sektor och ytterligare några arbetar som stadsarkitekt eller specialist på en myndighet.

– Om man inte vill vara chef är det bra att skapa kontakter med beställare att dra in i uppdrag, då blir du en värdefull kraft arbetsgivaren vill slå vakt om. Sedan finns det specialistgrenar som kan ge en extra peng, vilket också gäller dig som har en offentlig arbetsgivare, säger Ulrik Östling.

Hjalmar Bolinder.

För Lisa Kihlström och Hjalmar Bolinder, styrelseledamöter i Semrén och Månssons fackklubb, är det viktigaste att kollegorna känner sig nöjda med löneprocessen.

– Det vi pratat mest om inför årets lönerörelse är att få till en tydlig koppling mellan prestation och lön, det är vad vi fokuserar på i dialogen med ledningen. Sedan är det klart att vi tittar på lönenivåer och hur företaget ligger till i jämförelse med snittet, säger Hjalmar Bolinder som sitter i fackets lönedelegation.

Tillsammans med klubbens ordförande Lisa Kihlström företräder han de 75 kollegorna på Semrén och Månssons Göteborgskontor. De betonar att det i första hand inte är hur hög lönen är som spelar roll för hur nöjd man som medarbetare är utan att det viktigaste är att man förstår hur lönen hänger ihop med den egna prestationen och företagets ekonomi.

Lisa Kihlström.

Med det sagt tycker inte de två arkitekterna att den sammanpressade lönestruktur kåren kännetecknas av är något att vara stolt över. Särskilt som arkitekternas civilingenjörskollegor i snitt har 4 500 kronor mer i månadslön.

– Många i vår kår ligger i mittenspannet. Vi arkitekter skulle kunna inspireras av ingenjörerna; fundera över varför de tjänar mer och hur vi kan höja oss själva, säger Hjalmar Bolinder och får medhåll av Lisa Kihlström:

– Det är klart att vi tycker att arkitekterna ska tjäna mer. De många höga staplarna borde flyttas längre upp på skalan.

Att en av tio arkitekter har en förhållandevis hög lön utan att ha chefsansvar kom däremot som en positiv överraskning för de båda förtroendevalda.

– Att det finns plats för olika nischer och kompetenser i branschen och att det kan få synas
i lönen känns väldigt positivt, säger Lisa Kihlström.