Så kan unga inkluderas i planeringen
Arkitekter, tjänstemän och byggare vill gärna ha med unga i stadsbyggandet – men har ofta svårt att veta hur. Det menar ungdomsförbundet Jagvillhabostad.nu som nu tagit fram metoder för att dialogerna ska bli bättre.
Många unga brinner för sitt bostadsområde och att det ska utvecklas på ett bra sätt, menar ungdomsförbundet Jagvillhabostad.nu. Här i workshop med unga i Bergsjön.
Jagvillhabostad.nu lanserar en metodbok och ett utbildningspaket för att hjälpa aktörer i samhällsbyggnadssektorn att förbättra sitt arbete med att inkludera unga i planeringsprocesser. Tanken är också att handboken ska kunna användas av unga som själva vill kräva sitt inflytande.
Maria Strandberg är stadsplanerare och projektstrateg på Jagvillhabostad.nu. Enligt henne finns det en stor vilja bland unga att engagera sig, inte bara i typiska ungdomsfrågor utan även i saker som bostäder och utvecklingen av offentliga miljöer.
Maria Strandberg.
– Samtidigt får vi ofta höra från folk som jobbar i kommuner och på byggföretag och arkitektbyråer att de har jättesvårt att nå ut till unga och få dem att vilja delta i dialogerna de bjuder in till, säger Maria Strandberg.
Varför ser det ut så?
– Ett stort problem som vi ser det är att de unga som faktiskt deltar i stadsbyggnadsprocesser många gånger upplever att deras åsikter nedvärderas. De ses inte som jämlikar med de vuxna och resultaten de bidrar till tas inte heller på allvar. Det gör att man inte vill engagera sig mer. Ett annat problem är att de ungas tid sällan värdesätts, istället förväntas de delta i träffarna helt gratis.
Vad är viktigast för att få till en förändring?
– Dels tror vi att det behövs forum som är speciellt inriktade mot unga, annars är risken att de vuxna tar över. Att anställa de unga eller ge dem någon annan typ av ersättning är också något vi har sett ger bra resultat. Men det allra viktigaste är nog att det är på riktigt, att det finns en plan och budget. Ber man om ungas åsikter eller ger dem inflytande bör det leda till ett verkligt resultat.
Vilket är det vanligaste misstaget?
– Jag tror man gör det lite svårt för sig när man sätter upp en affisch och man sedan tänker att unga är svåra att nå när inga kommer. Om man verkligen vill nå den här gruppen måste man anpassa sättet man arbetar på och befinna sig där den är; man måste gå till fritidsgården och hänga på det lokala torget. På så vis skapar man relationer och får förtroende. Det kanske tar lite längre tid men ger mer engagemang och bättre resultat.
Om satsningen
Metoderna i boken och utbildningspaketet bygger på det tvååriga projektet Ta plats! där lärdomar hämtas från medborgardialogsprojekt i stadsdelarna Bergsjön, Skärholmen och Farsta. Metoderna bygger också på Jagvillhabostad.nu:s erfarenheter från arbetet med projektet Snabba hus och forskning på området. Läs mer här.
