Örebro bästa kommunen enligt arkitekterna
Örebro har utsetts till Årets arkitekturkommun 2017 med Växjö och Malmö tätt i hälarna. Priset delas ut idag på Business Arena i Stockholm.
En kombination av offentlig statistik och en enkät om hur arkitektkåren ser på kommunernas arbete har lett fram till ett resultat för utmärkelsen Årets arkitekturkommun, som delas ut av Sveriges Arkitekter och HSB Riksförbund.
Örebro vann för att arkitekterna gav kommunen höga betyg för engagemanget för att utveckla arkitektoniska värden och för arbetet med plan- och bygglovsfrågor. Växjö, som hamnade på god andraplats, fick däremot högre resultat i bedömningen av planerat byggande i förhållande till flyttnetto. Dessutom har Växjö antagit riktlinjer för markanvisningar vilket Örebro inte har. Fyra kommuner – Linköping, Solna, Uppsala och Mölndal – kvalade in på topptio-listan tack vare starka resultat vad gäller byggande, administrativa rutiner och lagefterlevnad.
Peder Hallkvist är stadsarkitekt i Örebro sedan 2011 och han är glad över att arkitektkåren har gett kommunen så gott betyg.
– Det bekräftar att den modell vi haft med konstruktiva dialoger om arkitektonisk kvalitet har fungerat och att det har gett ett bra slutresultat. Det som kanske skiljer oss från andra kommuner är att vi har ett stort fokus på genomförandeskedet av arkitekturen och inte lika mycket på policynivån, säger Peder Hallkvist.
Syftet med undersökningen och utmärkelsen är att fånga arkitekternas egna bedömningar av arkitekturkompetensen i kommunerna, dialogklimatet och kommunernas strategiska arbete med arkitektoniska värden.
– Kommunerna har en nyckelroll för att möjliggöra bostadsbyggandet, men även att se till att det vi bygger blir så bra som möjligt. Utmaningen är inte bara att bygga många bostäder. Med byggandet formar vi våra framtida städer och livsmiljöer, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter.
om Årets arkitekturkommun 2017
Årets arkitekturkommun 2017 omfattar 80 kommuner som under den senaste femårsperioden svarat för nära 87 procent av landets bostadsbyggande. Bedömningen bygger på två olika komponenter, ett index utifrån en enkätundersökning samt offentlig statistik från SCB:s register rörande befolkning, boende och byggande. Dessutom har uppgifter från Boverkets Bostadsmarknadsenkät använts.
Enkäten besvarades av 914 medlemmar i Sveriges Arkitekter som är anställda på en kommun eller som har kontakt med kommuner i sitt arbete. De har ombetts att bland annat bedöma dialogklimatet mellan kommunen och arkitekterna och arkitekturkompetensen i kommunen. I statistiken värderades kommunerna bland annat efter förmåga att planera och realisera byggande utifrån bostadsbehov och hur väl kommunerna lever upp till lagkrav vad gäller riktlinjer för markanvisningar, översiktsplanering mm. Undersökningen har tagits fram av analysföretaget Evimetrix på uppdrag av Sveriges Arkitekter och HSB Riksförbund.
De 20 högst placerade arkitekturkommunerna
(sammanvägt indexvärde inom parentes):
1.Örebro (73,5)
2.Växjö (73,3)
3.Malmö (71,6)
4.Lund (69,7)
5.Linköping (68,1)
6.Solna (67,5)
7.Falkenberg (66,1)
8.Uppsala (65,3)
9.Mölndal (65,2)
10.Norrköping (64,9)
11.Västerås (64,8)
12.Kalmar (64,6)
13.Knivsta (64,3)
14.Ulricehamn (64,2)
15.Sollentuna (63,8)
16.Skövde (63,6)
17.Nacka (63,4)
18.Karlskrona (62,7)
19.Borås (62,5)
20.Kristianstad (62,5)