Ny dom gör tydligare hur byggsanktionsavgiften ska beräknas

I domen som föll strax innan jul skriver MÖD att avgörande för hur byggsanktionsavgiften ska beräknas vid ändring till ett väsentligen annat ändamål är byggnadens användning före åtgärden.

– I vissa fall har det varit otydligt hur byggsanktionsavgiften ska beräknas och eftersom det saknas förarbeten till plan- och byggförordningen (PBF) har vi på Boverket inte kunnat skriva så mycket vägledning. Därför är det bra att MÖD nu har satt ned foten och säger tydligt att det är användningen före som gäller, säger Kajsa Lind, bygglovsarkitekt på Boverket.

Det aktuella fallet rör ett enbostadshus som gjorts om till restaurang och i vilken företaget påbörjade sin verksamhet utan startbesked. 

Orust kommuns byggnadsnämnd har genom de tidigare instanserna, länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen, yrkat på en högre avgift än den som fastslås i den nu aktuella domen. Nämnden har hävdat att ändringen från ett mindre bostadshus till restaurangverksamhet är att betraktas som allvarlig, bland annat eftersom ändringen sätter högre krav på teknisk kompetens än om situationen varit den omvända. 

Företaget har å sin sida anfört att sanktionsavgifter inte varit proportionerlig och att kommunens långsamma agerande har gjort att det lidit ekonomisk skada.

Byggnadsnämnden yrkade först för en avgift på över 70 000 kronor, vilken senare sänktes till ungefär 55 000 kronor av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Ärendet överklagades till Mark- och miljödomstolen, vid Vänersborgs tingsrätt, som avslog företagets argument för en sänkt eller slopad byggsanktionsavgift. Domstolen konstaterade dock att de två föregående instanserna hade räknat fel och ändrade därför avgiften till 14 719 kronor. Detta eftersom det är byggnadens användning före åtgärden som ska ligga till grund för byggsanktionsavgiften, i det här fallet ett enbostadshus och inte restaurangverksamhet, enligt domen.

Och det är alltså denna dom som Mark- och miljööverdomstolen nu har fastslagit.  

– Det är viktigt för kommunerna att känna till eftersom det kan bli väldigt olika summor beroende på vilken typ av byggnad man räknar på, säger Kajsa Lind.